Scenarier för hela Sveriges framtida elanvändning har tagits fram av bland andra Energimyndigheten (Långsiktiga scenarier), Energiforsk (2025-1033-sa-far-industrin-tillrackligt-med-el-till-2035-slutrapport.pdf) och Svenska Kraftnät (Långsiktig marknadsanalys | Svenska kraftnät). Grundförutsättningen för dessa scenarier är att elektrifieringen av industrin, transportsektorn och samhället i stort förväntas leda till en kraftig ökning av elanvändningen. Från dagens efterfrågan på cirka 140 TWh väntas efterfrågan öka till någonstans mellan 220-360 TWh år 2050.
Energiforsks slutrapport inom projektet ”Så får industrin tillräckligt med el till 2035” har analyserat har två scenarier, ett ’Högelscenario’ med hög efterfrågan på el fram till 2035, samt ett ’Lågelscenario’ med fortfarande hög efterfrågan jämfört med idag, men med mer måttlig tillväxt i efterfrågan på el. Scenarierna skapar ett utfallsrum som täcker in flera scenariekurvor framtagna av andra aktörer. Projektet har genomförts inom ramen för Nepp (Nordeuropeiska energiperspektiv).
Hög- respektive lågelscenario för Sveriges elanvändning. Från Elforsks rapport ”Så får industrin tillräckligt med el till 2035”: 2025-1033-sa-far-industrin-tillrackligt-med-el-till-2035-slutrapport.pdf
Olika scenarier över Sveriges framtida elanvändning Från Elforsks rapport ”Så får industrin tillräckligt med el till 2035”.
I WSP: s rapport till tillväxtverket Energiintensiv industri – konkurrenskraft, utsläpp och behovet av teknikskifte – Tillväxtverket lyfts samtidigt aspekten att kortsiktiga bedömningar visar att efterfrågan på el inom energiintensiv industri inte ökar i den takt som tidigare antagits, vilket bland annat förklaras av att flera aviserade industrisatsningar har försenats. Detta tyder enligt rapporten på att det kan finnas finns ett glapp mellan långsiktiga ambitioner och den faktiska utvecklingen på kort sikt, vilket sannolikt hänger samman med osäkerheter kring tillståndsprocesser, elnätskapacitet, elpriser och investeringsklimat.
Värmland
Enligt Ellevios scenarier (Effektrapporten 2025) förväntas elanvändningen i Värmland öka från dagens ca. 5,5 TWh till ca. 8,5 TWh till år 2045, framför allt i kommunerna Grums och Karlstad, och främst drivet av industrins ökande elbehov. Elproduktionen förväntas samtidigt öka, huvudsakligen från landbaserad vindkraft och solkraft. Den största ökningen i både efterfrågan och produktion förväntas ske fram till 2030, varefter kurvan ligger relativt konstant. Den negativa energibalansen som Värmland uppvisar idag kan väntas bestå.
Värmlands prognosticerade elanvändning i jämförelse med andra län. Bild från Ellevios effektrapport 2025, (Effektrapporten 2025)
Även Energimyndigheten har tagit fram scenarier för Värmlands elanvändning fram till 2050 (PM Framtida elbehov på länsnivå). Scenarierna har tre huvudinriktningar; internationell tillväxt, beslutad policy och lokal miljöhänsyn.
Energimyndighetens scenarier för Värmlands län 2025-2050. (Energimyndigheten 2025)
Energimyndighetens scenario ’Internationell tillväxt’ kännetecknas av den högsta elanvändningen kombinerat med goda förutsättningar för utbyggd elproduktion i form av höga realiserbara potentialer för vindkraft. Scenariot beskriver också ett lägre fokus på energieffektivisering och en hög elanvändning för industri och transporter. Scenariot ’lokal miljöhänsyn’ har å andra sidan begränsningar när det gäller ekonomins och energisystemets utveckling, begränsade möjligheter att öka energiproduktionen med lägre realiserbar potential för utbyggnad av landbaserad vindkraft och mer fokus på resurseffektivitet.
Det som mest påverkar scenarierna och vilket utfall de landar i är elektrifieringen av transporter och industrins utveckling. Elanvändning för transporter ökar i samtliga scenarier, medan industrins elanvändning ökar i scenarierna från Ellevio, och tydligt i Energimyndighetens scenario ’internationell tillväxt’. För Energimyndighetens scenario ’lokal miljöhänsyn’ märks dock en minskad förbrukning från 2035 och framåt, i huvudsak på grund av en antagen lägre elanvändning i industrin. Scenarierna skiljer sig också i beskrivningen av när ökningen sker; Ellevios scenarier förutspår en något snabbare ökning än Energimyndighetens.
Överföringskapacitet
Idag är effektuttaget i Värmland cirka 1 500 MW vid topplasttimmen. Det finns cirka 700 MW installerad vattenkraft samt 500 MW installerad vindkraft.
Enligt vad som beskrivs i Ellevios nätutvecklingsplan: Ellevio_Natutvecklingsplan_2025-2034 prognosticeras behovet av överföringskapacitet i Värmland att öka med drygt 30 procent under tidsperioden 2025–2034. Det ökande behovet av överföringskapacitet drivs främst av industrins elektrifiering, samt av behovet att ansluta nya större produktionsanläggningar. Elektrifieringen av transportsektorn och behovet av laddinfrastruktur är också en förväntad bakomliggande drivkraft.
Prognosticerad bild av förväntad ökning i överföringskapacitet. Från Ellevio Nätutvecklingsplan 2025-2034.
Scenario 1 beskriver behovet av överföringskapacitet i Ellevios elnät utifrån en prognostiserad utveckling av borgerlig last, planer på anslutning av nya eller utökningar av befintliga större punktlaster eller produktionsanläggningar, underliggande elnätbolags prognostiserade utveckling, samt tillkommande laddbehov för personbilar med fokus på hemmaladdning. Scenario 1 har en relativt hög grad av säkerhet av när anslutningen blir av, hur stort behovet kommer att vara och vilken typ av last eller produktion som avses.
Scenario 2 beskriver behovet av överföringskapacitet utifrån, anslutning av nya, eller utökningar av befintliga, större punktlaster och produktionsanläggningar med en högre grad av osäkerhet. Dessa är svårare att definiera när behovet kommer att uppstå, hur stort det blir och exakt vad anslutningen kommer att bestå av. Detta scenario innehåller därför fler uppskattningar, indikationer och högre grad av spekulation.
Sammanfattningsvis
Samtliga här beskrivna scenarier och prognoser, förutom Energimyndighetens ’lokal miljöhänsyn’ som är avsiktligt konservativt, förutspår en ökning av både elanvändning och behovet av överföringskapacitet. Det viktigaste budskapet i scenarierna är dock inte exakt vad elanvändningen kommer att landa på för ett visst årtal, utan att både nätkapacitet och elproduktion behöver ta hänsyn till den förväntade ökningen. Elektrifieringen av samhället ökar elbehovet och ställer nya krav på energisystemet, vilket kräver tekniska, marknadsmässiga och beteendemässiga förändringar.