Tack till alla som deltog på den regionala energikonferensen! Oavsett om du deltog eller inte så hittar du här svar på många av de frågorna som inte hann besvaras på plats. Läs mer om konferensen här nedanför om du behöver friska upp ditt minne:
Lyckad regional energikonferens
Röster från den regionala energikonferensen
Dokumentation från den regionala energikonferensen
Svar från Arne Bergvik (Sigholm)
Tack för en väldigt bra och tydlig dragning med elpris-statistik. Vad är din input gällande vindkraft, hur påverkar vindkraft vårt elpris och produktionsstatus i Sverige och Europa?
All kraftproduktion sänker elpriserna, och konsumtion höjer elpriserna. Utan vindkraften hade priserna varit betydligt högre i Sverige. Mer vindkraft ger också större svängningar i elpriserna, eftersom ramverken för elmarknaden, elnäten och framför allt energiskatten på el inte är anpassade till den nya verkligheten. Men variationen i elpriser skapar också nya möjligheter för flexibilitet, energilager och nischad kraftproduktion och där går utvecklingen rasande fort. Särskilt smart elbilsladdning har potential att minska variationerna i elpris. Om du kan välja när under dygnet du laddar din elbil i elprisområde SE3 (Stockholm/Värmland), kan du statistiskt sedan 2019 få ett elpris vid laddningen som är 70 % lägre än snittpriset samma dygn.
Har ni hunnit se nån skillnad i SE 1 och 2 i om driftsättning av Aurora/Finland än?
Aurora Line på 800 MW mellan norra Sverige och Finland driftsattes 13 november. På så kort tid är det svårt att isolera en enskild händelse, men med mer överföring blir både elnätet och elprisbilden mer robust. Maximal nettoexport från en sådan kabel uppskattar jag till cirka 5 TWh, vilket kan jämföras med elproduktionsöverskottet (produktion – konsumtion) i norra Sverige som är cirka elva gånger så stort (60 TWh). Även om kabeln de närmsta åren troligtvis blir en exportkabel från Sverige till Finland, så är sannolikt de framtida flödena mer balanserade mellan länderna.
Hur skulle det den föreslagna prisgarantin för ny kärnkraft påverka marknaden?
Redan idag påverkar förslaget om prisgaranti för ny kärnkraft marknaden eftersom interventionen gör andra investeringar mer riskfyllda, till exempel ny vindkraft eller driftförlängning av befintlig kärnkraft. För det första skulle ett garanterat pris från staten till en kraftproducent bli en garanterad utgift för skattebetalarna. För det andra ändrar interventionen kapitalallokeringen på marknaden, bort från den teoretiskt effektiva allokeringen av kapital. Med andra ord: Om investerare får subsidier för en viss typ av investeringar, ökar den typen av investeringar mer än det hade gjort och på bekostnad av andra investeringar. För stora och för frekventa politiska ingripanden skrämmer också bort alla typer av investerare, eftersom det är oklart vad som gäller och den politiska risken ökar. NY kärnkraft betyder nödvändigtvis inte MER kärnkraft, kanske till och med tvärtom eftersom en ny reaktor med garanterat pris och statliga lån lätt kan konkurrera ut en gammal reaktor utan statligt stöd. Ny, subventionerad kärnkraft betyder med högst sannolikhet mindre kraftproduktion totalt sätt, särskilt om den nya kärnkraften aldrig blir av.
Hur hade priset och tillgången på el sett ut om vi inte stängt några kärnkraftverk?
Frågan riskerar att bli kontrafaktisk, men det hade varit bättre för elnätet om kraftproduktionen hade varit jämnt fördelad över landet vilken kraftproduktion det än handlar om. Frågan är om investeringarna i kapacitetshöjande åtgärder i de reaktorer vi har idag hade blivit av om fler reaktorer hade varit kvar i drift? När det gäller kärnkraft är livstidsförlängning av befintliga reaktorerna en billigare och enklare lösning än att bygga nya reaktorer. Det finns en stor risk att fler reaktorer stänger kommande år, med tanke på att ersättningsmodellen för att stödja elnäten fortfarande till stor del saknas och eftersom förslagen om nya, subventionerade reaktorer försämrar investeringsförutsättningarna i driftförlängning av befintliga, gamla reaktorer.
Hur sker utvecklingen av SE lagringskapacitet?
Utvecklingen av energilager av alla former är snabbt expanderande och är tillsammans med efterfrågeflexibilitet ett naturligt komplement till fluktuationer i produktion och konsumtion.
Menar du att vi inte kan eller att vi inte får exportera mer än 33 TWh?
Bra fråga, tack! Att vi inte kan, även om vi får. Nettoexporten givet de kablar som vi fysiskt har från Sverige till utlandet klarar att exportera cirka 33 TWh netto, som var toppen både 2022 och 2024. Till exempel år 2024 var exporten 39,1 TWh och importen 5,7 TWh, summa netto 33,4 TWh. Det motsvarar ungefär 0,6 TWh nettoexport i veckan.
Vilka kraftslag kan bäst bidrag till de utmaningar du ser? Kan pumpkraft bidra?
Alla kraftslag som har en bra nisch i systemet som helhet kan bidra. Pumpkraft får cirka 80 % av elen tillbaka när vattnet går genom turbinerna, än vad som krävs för att pumpa upp vattnet. Men eftersom prisskillnaden mellan de billiga och de högre prissatta timmarna under en dag ofta är större än så, kan de ha en värdefull roll att spela. Det gäller all typ av flexibilitet.
Vad är resonemanget bakom Sveriges satsning på kärnkraft när det utifrån globala investeringar (bild du visade) inte ser ut att tro på det?
Privata investeringar globalt går främst till förnybara kraftslag, eftersom de är mycket förutsägbara i både byggnation, kostnad och produktion. Det tar också 2-9 år att bygga förnybara kraftslag, jämfört med 10-20 + år att bygga kärnkraft. Utan skattebetalare blir det alltså ingen kärnkraft, vilket också är rimligt med tanke på den stora politiska risken som just kärnkraftsinvesteringar innebär. Det är också vad som syntes i sammanställningen från IEA som jag visade: Investeringarna i förnybart var 2024 cirka 10 gånger större än investeringarna i kärnkraft.
Svar från Tomas Brunzell (Ellevio)
De nya effekttarifferna saknar all form av koppling mellan kostnad och nätbelastning. Varför inför ni inte en taxekonstruktion som främjar flexibilitet?
Effekttarifferna skapar incitament för kunderna att nyttja nätet effektivt genom att jämna ut nätbelastningen över dygnets timmar.
Behövs den nya vindkraften byggas för att finansiera investeringar i regionnätet (till exempel i Västra Värmland) eller kommer ni bygga ändå?
Ja, vindkraften är en möjliggörare för utbyggnaden av regionnätet i Västra Värmland då de finansierar sin del av utbyggnaden av nätet. Om någon annan kund vill ha en regionnätsanslutning kommer vi att bygga ut regionnätet för dem men i nuläget är vindkraften de kunder som visat intresse för regionnätsanslutningar.
Vilken roll har planerade vindkraftparker för utbyggnaden av regionnäten i Värmland?
För att ansluta de planerade vindkraftsparkerna krävs det att vi bygger ut regionnätet. De planerade vindkraftsparkerna kommer att finansiera sin del av utbyggnaden av regionnäten i Värmland vilket ökar kapaciteten i elnätet även för andra kunder.
Svar från Fredrik Svartengren (Energimyndigheten)
Hur kan vi hjälpa andra att minska CO2 utsläppen? Vi släpper ut ca 0,2% i Sverige så vår påverkan är minimal!
Oavsett om du räknar konsumtionsbaserade utsläpp eller inhemska utsläpp så är de svenska utsläppen per capita fyra till åtta gånger så höga som det som krävs för att nå Parisavtalets 1,5 grader. Sen är frågan om att minska fossila bränslen en konkurrensfråga för Europa. Som Arne Bergvik lyfte på konferens så är vårt importberoende en stor konkurrensnackdel jämfört med andra delar av världen.
Tyvärr ser vi varsel i tex Grums, vilket kanske gör att det inte blir prioriterat kortsiktigt att bygga ut kraftproduktionen. Hur ser du på det?
Jag har ingen insyn i situationen i Grums och kan därför inte kommentera den. Däremot så är vår poäng med energiplanering på regional och kommunal nivå att skapa en framåtblickande planering som ger möjligheter till näringslivsutveckling utan att för den delen slå fast allt i sten.
Tror du att Sverige kommer att övergå till ett elprisområde och i så fall när?
Frågan lämpar sig bättre hos Svk. Rent generellt så behöver man hantera de fysiska flaskhalsar som finns i överföringskapaciteten i nätet. Detta kan göras på flera sätt varav indelning i olika prisområden är ett.
Vad kan vi göra på lokal nivå? Och vad behöver ske på nationell nivå?
På regional nivå (regionen) bör man samla regionens kommuner för att se vilka förutsättningar som finns för bredare överenskommelser gällande energiinfrastruktur. Det behöver också finnas regionala planeringsunderlag samt arbetsmetoder som kan användas av kommuner. Staten behöver bistå genom att skapa förutsättningar för kommuner, regioner och länsstyrelsernas förmåga till proaktiv energiplanering.
Är du orolig för ett beroende av Kina när solpaneler o batterier nästan uteslutande kommer från Kina!
Det är oroande när man är beroende av en enda handelspartner. Handel och import är i sig inget problem och utgör ju en förutsättning för svensk industri som är beroende av exportmarknader.
Energimyndigheten bedömer att cyberattacker mot energisektorn kommer att fortsätta i och med medlemskapet i NATO och pågående konflikter i vårt närområde samt omvärldsläget. Därför är det av stor vikt att svenska aktörer inom energisektorn har ett brett och gediget cybersäkerhetsarbete där de ser över komponenter och gör en riskbedömning.
Kan du lagra i vätgas? Nu körs vätgaståg i Tyskland
Aningen otydlig fråga. Ja, vätgas kan lagras.
Vilken hänsyn tar riksintresse vindkraft till infrastrukturen till och i utpekade områden? Vägar och ledningar.
Vindkraft är beroende av annan infrastruktur som vägar och elledningar men kan inte byggas på dem. Läs mer om kriterierna för utpekande av riksintresse vindkraft: Samråd om förslag till riksintresseanspråk för land- och havsbaserad vindkraft.
Vad skiljer de nya anspråken för RI vindkraft mot de som tidigare pekats ut och innebär det att tidigare utpekade områden nu anses ej intressanta?
Kriterierna har utvecklats vilket ger ett annat resultat. Mycket beroende teknikutvecklingen från 2013 till 2025. Läs mer om kriterierna och övrigt kring riksintresse vindkraft: Samråd om förslag till riksintresseanspråk för land- och havsbaserad vindkraft
Borde riksintresse för vindkraft ta hänsyn till närheten till riksgränsen? Ett demokratiskt problem att planera för vindindustrier i gränsregioner där många som drabbas inte har rösträtt?
Kommunen har ansvar för den fysiska planeringen inom kommungränsen. Mellankommunalt samarbete kring energiplanering är centralt då flera frågeställningar med bäring på energi är av regional karaktär så som el infrastruktur och näringslivsutveckling. Kommunalförbund är samarbetsorganisationer som finns i vissa delar av landet och kan därför vara en lämplig arena för mellankommunal samverkan i energifrågor.
Vindkraftens påverkan på miljö och hälsa hanteras dock i miljöprövningen. Miljöbedömning av gränsöverskridande verksamhet finns beskrivet hos naturvårdsverket. Miljöbedömning gränsöverskridande verksamhet.
Vad är bäst? Bygga ut regionala kraftkällor eller stora stamnät?
Båda två har stora markanspråk och kräver framåtblickande fysisk planering. Vad som är bäst går inte att svara på generellt utan är en funktion av kostnader, regionala och lokala förutsättningar, politiska värderingar som används i avvägningar mellan olika intressen. Mycket pekar på att både och behövs men svaret är väldigt beroende på var i landet frågan ställs.
Svar från Reine Larsson (Försvarsmakten = FM)
Hur vill Försvarsmakten att energisystemet ska se ut? Hur ser dialogen med Energimarknadsinspektionen ut?
FM vill att det ska finnas ett robust och redundant energisystem för att kunna möta ett försämrat läge där tillförseln av energi till vår verksamhet blir ansträngt. Vi kan konstatera att detta saknas idag, det finns få aktörer som hanterar drivmedel, begränsad lagringskapacitet och osäkra internationella försörjningskedjor. På regional nivå har jag ingen uppfattning hur dialogen ser ut med Energimarknadsinspektionen.
För en oinvigd, kan du berätta lite mer om begreppet Totalförsvaret.
Vad innefattar Totalförsvaret i Sverige?
Kort beskrivet: Det civila och det militära försvaret tillsammans blir totalförsvaret. I fred stödjer det militära försvaret det civila och i höjd beredskap (krig) det omvända. Samtidigt ska det civila försvaret skydda civilbefolkningen och upprätthållandet av de viktigaste samhällsfunktionerna. Det innebär exempelvis en fungerande sjukvård, räddningstjänst, transporter och energiförsörjning.
Hur ser du på behovet av utbyggd infrastruktur?
Om utbyggd infrastruktur syftar på det som dagen avhandlade, energi, så är all utbyggnad av infrastruktur för ett mer robust och redundant samhälle en fördel för FM. Ett samhälle som fungerar så långt som möjligt även vid svåra påfrestningar minskar risken för att händelser som exempelvis spontan utrymning påverkar FM verksamhet.
Vilka beslut tycker du behöver fattas av politiken i kommuner och regioner för att hjälpa ert arbete?
Det viktigaste är att politikerna tar till sig av de budskap som bland annat regeringsföreträdare och försvarsberedningen presenterat om att börja agera för att kunna hantera eventuella effekter av det försämrande omvärldsläget. Genom att politiken tydliggör att ett civilt försvar också är viktigt och måste hanteras får det större tyngd bland medarbetare och medborgare. Ett exempel, ta fram planer för hur säkerställa att ordinarie verksamhet kan fungera även om viktiga funktioner blivit påverkade av en motståndare. Det finns många goda exempel bland regioner och kommuner som kan stödja andra som trevar hur de ska ta sig an uppgiften.
Hur ser du på E-18:s roll i er planering och vikten av denna sträcka mellan Oslo och Stockholm.
Att underlätta för snabba och effektiva transporter av såväl svenska som allierade förband, så kallad militär rörlighet, är ett prioriterat område från regeringen. Försvarsmakten ser därför positivt på alla satsningar i väg- eller järnvägsnät som ökar denna förmåga.
Förstod dig som att försvaret kommer ordna m eget drivmedel, hur arbetar ni med drivmedel?
FM har tagit fram ett strategiskt direktiv för hur vi ska jobba med att förstärka vår förmåga att hantera drivmedel vid höjd beredskap. I detta ingår bland annat resurser för att distribuera och lagerhålla drivmedel. FM har ett samarbete med energimyndigheten för att ur ett totalförsvarsperspektiv planera för drivmedelsförsörjningen inför och vid höjd beredskap. Se även svar fråga 1 ovan.
Hej, gör ni prognoser och scenarier utifrån Försvarsmaktens perspektiv avseende energisystemet som finns tillgängliga för oss civilister?
Det finns analyser men dessa omfattas i huvudsak av sekretess och kan därför inte delges brett.
Är det aktuellt att bygga ny(gamla) bränslelager i bergrum?
FM undersöker den möjligheten.
Carl-Johan Edström, chef för Försvarsstaben, medverkade vid Fossilfritt Sveriges konferens nyss och vad väldigt tydlig med att Försvarsmakten är en del av omställningen. Hur ser det ut i MRV?
MR Väst följer de anvisningar och direktiv som FM HKV anger och förhåller oss till det.
Vilket ansvar har försvaret för att minska utsläppen i luft, mark och vatten i samhället.
FM har samma ansvar som andra statliga myndigheter att minska sin miljöpåverkan. Tyvärr finns det inte i nuläget några realistiska alternativ för våra stridsfordon, flygplan och fartyg. Det genomförs försök med att hitta fungerande alternativ.
Om trupper ska förflyttas enligt de gröna strecken på allra första bilden, bedömer du då att kapaciteten finns till det idag?
Kapaciteten att snabbt få större förbandsvolymer på plats finns inte. Därför planerar Nato för att använda flera olika transportkorridorer samtidigt.
Behövs det fler konvojcenter i Värmland?
Det behövs inte fler men det finns behov av reservalternativ vid de fall ordinarie platser faller bort av olika anledningar.
Kan den gröna omställningen göra oss svaga och sårbara i händelse av krig?
Det finns alltid en risk men samtidigt måste vi göra oss mindre beroende av fossila bränslen för att kunna möta klimatförändringarna som kan bli en lika stor påfrestning som en konflikt. Personligen tror jag att det parallellt under en överskådlig tid måste finnas tillgång till fordon och utrustning som drivs av fossila bränslen för att inom vissa samhällsviktiga verksamheter kunna hantera svåra påfrestningar. Men så fort det finns fossilfria likvärdiga eller bättre alternativ ska dessa fasas in.
Hur ser FM på beroendet av fossila bränslen från exv Ryssland? Bör vi inte kapa det omgående och bygga ut så mkt förnybart som vi kan?
Här har FM ingen avvikande uppfattning såvida det finns realistiska alternativ för ex våra stridsfordon, flygplan mm. Personligen uppfattar jag att Sverige skrivit under på EU färdplan för att fasa ut all import av rysk naturgas och olja senast 2027. Samtidigt har Sverige redan idag en marginell import av ryskt fossilt bränsle.