Hur kan kommuner föra konstruktiva samtal med invånare om energifrågor som ofta upplevs som både komplexa och konfliktfyllda? Det var utgångspunkten när Länsstyrelsen Värmland stod värd för ett webbinarium om medborgardialog inom energiplanering, som en del av den mellankommunala samverkan kring energiplanering i Värmland.
Webbinariet samlade tjänstepersoner från kommuner i länet tillsammans med forskare och representanter från civilsamhälle och näringsliv. Syftet var att inspirera, dela erfarenheter och ge konkreta verktyg för hur kommuner kan planera och genomföra medborgardialog i energi- och klimatomställningen.
Demokrati i en tid av omställning
Energiplanering berör ofta frågor som påverkar både landskap och lokalsamhällen – till exempel vindkraft, vattenkraft, kraftledningar och annan energiinfrastruktur. Samtidigt är energi- och klimatomställningen en långsiktig framtidsfråga där rättvisa, delaktighet och tillit spelar en avgörande roll.
Under webbinariet diskuterades bland annat hur kommuner kan skapa förutsättningar för dialog även i frågor som är politiskt känsliga eller väcker starka känslor, och hur barn och unga kan inkluderas när deras framtid diskuteras.
Vad är – och inte är – medborgardialog?
Som inledning gav Tomas Mitander från Karlstads universitet en överblick över vad medborgardialog innebär, och vilka fallgropar som finns. Han lyfte vikten av att skilja mellan information, samråd och verklig dialog – samt att anpassa dialogprocesser efter platsens förutsättningar och de frågor som står på spel.
– En dialogprocess kan ha olika syften, och det viktigaste är att ge en tydlig bild av vad syftet är och vilka möjligheter som finns att påverka, menar Tomas.
Berättelser, engagemang och social innovation
Flera inspel under webbinariet handlade om hur kommuner kan ta tillvara det engagemang och de berättelser som redan finns bland invånare.
David Hanley från Weshine talade om vikten av att lyssna efter berättelser från den kontext vi verkar i, för att förstå bättre vilka förändringar som är möjliga, snarare än att berätta för folk vilken förändring som borde ske och hoppas att det blir så. Han visade hur verktyget Sensemaker kan användas för att fånga och analysera berättelser, vilket kommer att testas i en medborgardialog kring energiplanering under nästa år.
Emma Sundh, medgrundare till Klimatklubben bland annat, delade erfarenheter av hur engagemang kan växa – från sociala medier till lokalt föreningsliv – och hur viktigt det är för människor att tillhöra ett sammanhang där man inte är ensam med oro och frustration. Emma är också initiativtagare till elevborgarrådet i Karlstad kommun, och har genom Klimatklubben nyss fått finansiering för att göra det möjligt för fler kommuner att starta upp elevborgarråd.
Anna Tyrén från Coompanion Värmland lyfte social innovation som ett sätt att hantera komplexa och ibland polariserade frågor i energi- och klimatomställningen. Hon betonade behovet av nya former för samverkan, särskilt i frågor där tilliten mellan olika aktörer kan vara låg. Energigemenskaper är ett exempel på social innovation som kan vara viktiga pusselbitar i energisystemet, inte minst genom att öka människors delaktighet och rådighet över sin energiförsörjning.
Framtidsscenarier och lokala exempel
Under webbinariet presenterade Avit Bhowmik från Karlstads Universitet resultat från DIET-projektet, där storytelling och framtidsscenarier använts för att synliggöra sociala hållbarhetsperspektiv i energiomställningen. Deltagarna i nätverket för mellankommunal samverkan deltog i projektet genom en workshop på temat scenarier i energiplanering tidigare i höst. Några aspekter som kom fram var betydelsen av mer jämlika förutsättningar för kommunerna samt inkludering av barn och unga, om vi vill se en energiomställning som bygger på social innovation. Det räcker inte med enbart teknisk innovation om det inte finns möjlighet att bygga dessa lösningar på ett socialt hållbart sätt.
Satsningen på mellankommunal samverkan syftar just till att jämna ut de ojämna förutsättningarna mellan kommunerna genom överföring av erfarenheter från de kommuner som har hunnit pröva sig fram i sin energiplanering. Denna gång var det Karlstads och Arvika kommuner som delade med sig av erfarenheter av medborgardialog, bland annat kopplat till vindkraftsplanering, översiktsplanering och strategisk energiplanering. Samtalet mynnade ut i en gemensam diskussion om kommunernas ansvar och möjligheter att skapa tillgängliga och inkluderande dialogprocesser.
– Vi kommer att fortsätta att utforska temat medborgardialog i energiplaneringen under 2026, och samla underlag som kan vara till hjälp för kommunerna i vägledningen om kommunal energiplanering (länk?), hälsar Maria Falkevik, processledare inom energi och klimat på Länsstyrelsen.
Filmer från webbinariet
Bakgrund: Mellankommunal samverkan kring energiplanering i Värmland
Den mellankommunala samverkan kring energiplanering i Värmland syftar till att stärka kommunernas arbete med strategisk energiplanering och energiledning.
Samverkan drivs gemensamt av Länsstyrelsen Värmland, Region Värmland, Karlstads universitet och Glava Energy Center, i nära dialog med länets kommuner.
Arbetet omfattar bland annat:
- erfarenhetsutbyte mellan kommuner
- gemensamma lärträffar och webbinarier
- stöd i utveckling av metoder, processer och verktyg
- inspiration kopplat till energi- och klimatomställningen
Träffarna genomförs både fysiskt och digitalt för att skapa kontinuitet och bred delaktighet i länet.