Detta är en debattartikel från Ny Teknik den 27 januari 2026: ”Framtidens elnät börjar i kvarteret – nu är det dags för energigemenskaper”
Energigemenskaper kan bli ett nav i ett motståndskraftigt, flexibelt och framtidssäkrat elsystem, skriver 18 aktörer inom energiområdet.
Sverige står inför en snabb systemförändring där el i allt högre grad produceras, konsumeras, lagras och delas lokalt. Solceller, batterier, e-bränslen och termiska energilager med mera gör att fastigheter, bostadsrättsföreningar, samfälligheter, lokalsamhällen och företag kan bli aktiva aktörer i elsystemet. För att denna potential ska kunna tas tillvara krävs ett regelverk som fullt ut erkänner energigemenskaper som en del av energisystemet.
Intresset finns redan. Kommuner, lokala energisamarbeten och fastighetsbolag vill investera med eget kapital i lösningar som kan kapa effekttoppar, lokal resiliens och minska behovet av nätförstärkningar. Dessa initiativ gör omställningen mer kostnadseffektiv och inkluderande när hyresgäster, bostadsrättsföreningar och samfälligheter etcetera kan delta som aktiva parter i den gröna energiomställningen som energigemenskaper.
Vi står i dag inför omfattande utmaningar. Enligt branschens prognoser kan utbyggnaden av elnätet uppgå till över 1 000 miljarder kronor om vi fortsätter att bygga enligt dagens logik där nätet dimensioneras efter ett fåtal vintertimmar med högst belastning. Energigemenskaper kan spela en viktig roll för att minska detta behov. Genom att producera, lagra och styra energi lokalt kan belastning på elnäten minska samtidigt som investeringar i ny infrastruktur kan optimeras.
Vidare visar kriget i vårt närområde hur sårbart ett elnät kan vara. Att bygga in resiliens och motståndskraft i energisystemet handlar inte bara om miljönytta och kostnadseffektivitet utan även om energitrygghet. Med rätt teknik kan enskilda fastigheter, och avgränsade områden automatiskt gå över i ö-drift vid ett elavbrott och försörjas av egenproducerad och lagrad energi. Detta skapar trygghet och avlastning och flexibilitet för elnäten i krissituationer.
Inför nästa reglerperiod för elnätsbolagen 2028–2031 har Energimarknadsinspektionen föreslagit den så kallade Totex-modellen där elnätsbolagen får ökade möjligheter att upphandla och nyttja flexibilitet som exempelvis batterier och andra flexibilitetsresurser inom sin kapitalbas. Om detta kombineras med ett regelverk som också erkänner energigemenskaper som lokala aktörer, kan Sverige skapa en balanserad modell där lokala energiresurser delas och samverkar för ett mer effektivt elsystem. Det är en fullt naturlig och rimlig utveckling att ett elnätsbolag kan ingå i flexibilitetsavtal även med energigemenskaper som en del av sin kapitalbas.
Utöver detta växer intresset för gröna lån, energiklassade fastigheter och EU:s krav kopplat till EPBD (Energy Performance of Buildings Directive) och ZEB (Zero-Emission Buildings). För att fastighetsägare ska kunna agera snabbt och investera i smart energistyrning, lokal produktion och lagring, krävs dock förutsägbara spelregler och tydliga incitament.
Här finns det potential för synergieffekter mellan elnätsbolagens nya incitament att använda flexibilitetstjänster i sin kapitalbas och fastighetsägares arbete med att uppfylla EPBD. Genom att fastigheter ingår i en energigemenskap och blir aktiva flexresurser till ett elnätsbolag stärker det ekonomin och därigenom energigemenskapens förmåga att få tillgång till kapital för sina teknik- och infrastrukturinvesteringar.
Det som saknas är ett tydligt rättsligt ramverk för energigemenskaper som gör det möjligt för banker, kommuner, fastighetsägare och elnätsbolag att ingå långsiktiga samarbeten.
Både Energimarknadsinspektionen och Energimyndigheten har redan i två olika utredningar till två olika regeringar från de två olika blocken föreslagit att en definition för energigemenskaper ska införas i lagtext som man kan utgå ifrån för ett fortsatt arbete. Det är av yttersta vikt att denna till synes rätt odramatiska förändring inte blir en bortglömd skrivbordsprodukt.
Det är dags att frigöra kraften i hushåll, företag och kommuner. Med rätt regelverk kan energigemenskaper bli ett nav i ett motståndskraftigt, flexibelt och framtidssäkrat elsystem.
Debattartikeln är underskriven av bland annat: Magnus Nilsson, vd Glava Energy Center och Leif Tyrén, verksamhetsledare Coompanion Värmland.