Energiprojekt bromsas sällan av teknikbrist. Oftare handlar det om något betydligt mer komplext – människors upplevelse av rättvisa, delaktighet och tillit till beslutsprocessen.
Det blev en tydlig slutsats under seminariet ”Nya perspektiv på lokal demokrati och lokal energiproduktion” under årets Almedalsvecka, där Länsstyrelsen Värmlands processledare inom energi och klimat, Maria Falkevik, deltog tillsammans med flera aktörer från offentlig sektor, forskning och näringsliv.
Seminariet var en insats i det pågående arbetet med att utveckla medborgardialog i energiplaneringen – med särskilt fokus på unga.
– Jag har haft många bra samtal under veckan, inte minst med de Värmländska ungdomar som är här. Vi har passat på att planera hur vi ska samarbeta på hemmaplan framöver för att skapa infrastruktur för ungas inflytande i energi- och klimatomställningen, säger Maria Falkevik.
Vi överskattar motståndet mot vindkraft
Under seminariet presenterade Peerpointing tidiga resultat från den pågående undersökningen (f)eluppfattningar, genomförd på uppdrag av bland andra Region Värmland. Resultaten pekar på att vi tenderar att överskatta motståndet mot vindkraft i samhället.
Trots det präglas många lokala etableringsprocesser av stark opinion och hårda konflikter.
Kommunerna lämnas ofta ensamma i svåra beslut
Hanna Andersson, kommunstyrelsens ordförande i Eda kommun, lyfte den stora press som kommuner utsätts för när frågor om vindkraftsetableringar kommer upp.
Hon menade att det inte är rimligt att kommunen ensam ska bära beslutet om att tillåta prövning av vindkraft. Samtalstonen är betydligt hårdare än i många andra etableringsfrågor, och fritidspolitiker är inte rustade att stå ensamma i detta, konstaterade hon.
Hon betonade också att många som engagerar sig och protesterar ofta inte ens bor i den aktuella kommunen.
Bildtext: Bild från seminariet. Från vänster: Maria Stenström (green mind) och Felix Prax (almedalens demokratiskola) som modererade samtalet. Jenny Engström (Vinnova), Niklas Lanine (psykolog), Eva Emmelin (Eolus), Hanna Andersson (Eda kommun), Alexander Marek (LABLAB), Maria Falkevik (Länsstyrelsen Värmland).
Samrådsprocesserna fångar inte hela bilden
Eva Emmelin från Eolus Vind pekade på en grundläggande utmaning i dagens samrådsprocesser.
De är i första hand utformade för att diskutera konsekvenserna av ett specifikt projekt på en specifik plats – inte för att föra ett bredare samtal om kommunens eller regionens framtida energiförsörjning.
Hon noterade också att deltagandet ofta är snävt.
– Medelåldern är hög på samrådsmötena. Unga, barnfamiljer och företagare deltar sällan. De som kommer är ofta de som redan är kritiska, säger Eva Emmelin.
Unga måste mötas där de finns
Felix Prax från Almedalens Demokratiskola lyfte en viktig aspekt av demokratifrågan: unga människor deltar inte automatiskt i traditionella dialogformer.
Man kan inte förvänta sig att ungdomar ska komma till samrådsmöten. Vill man få deras perspektiv behöver man möta dem där de finns – och skapa former där deras röster faktiskt spelar roll.
Om unga inte upplever att deltagandet leder någonstans finns det annat de hellre lägger sin tid på.
Bildtext: Ett nytt sätt att skapa dialog och gemensam förståelse för energiplaneringen är seriösa spel. Här får ungdomar från Almedalens demokratiskola testa spelet Energiköping som Länsstyrelsen Värmland och Risklab vid Karlstad universitet har utvecklat.
Innovation behövs även i demokratin
Jenny Engström, innovationsstrateg på Vinnova, lyfte behovet av att testa nya sätt att organisera dialog och samråd.
Det handlar om att utveckla processer där fler perspektiv hörs och där människor som faktiskt påverkas av en etablering får bättre möjligheter att förstå frågan och bidra till besluten.
Från teknikfråga till demokratifråga
Magnus Fredricson från Skaraborgs kommunalförbund är en återkommande gäst även i den mellankommunala samverkan kring energiplanering i Värmland. I detta sammanhang deltog han främst som forskare på Högskolan i Skövde, och lyfte en större insikt:
– Vi pratar ofta om behovet av att öka acceptansen för ny energiproduktion. Men kanske är det fel utgångspunkt. Acceptans är inget som kan kommuniceras fram genom information eller kampanjer. Den måste organiseras fram. När människor upplever att processen är rättvis ökar också legitimiteten i besluten, säger Magnus Fredricson.
Från osynliga utsläpp till synlig infrastruktur
Energiomställningen kan låta som en teknisk fråga, men i praktiken handlar den om människor och deras relationer till platsen och till varandra. Alexander Marek som är arkitekt och samhällsplanerare på LABLAB gav inspel på hur demokratin kan ta plats i samhällsplaneringen genom nya arbetssätt i kommunerna.
Det är i samhällsplaneringen som vi hanterar målkonflikter mellan klimatmål, lokal utveckling, naturvärden och människors vardag. Men demokrati kostar – i tid, resurser och engagemang.
Hur ofta tar vi del av de planer som våra kommuner arbetar med?
Och kanske ännu viktigare:
Vilka är egentligen med i samtalet?
Vi behöver bli bättre på hur
Erfarenheterna från seminariet pekar mot ett tydligt behov av att utveckla nya arbetssätt.
Det handlar inte bara om vad vi beslutar, utan hur vi tillsammans skapar förutsättningar för besluten.
Forskning från Högskolan i Skövde visar bland annat på flera viktiga utvecklingsområden:
- Vi behöver skapa ny gemensam kunskap – inte bara utbyta åsikter.
- Energiplaner och modeller kan fungera som gemensamma verktyg som hjälper olika aktörer att prata om samma sak.
- Vi behöver arbeta med så kallad meta-governance – att designa formerna för samverkan, inte bara besluten i sig.
Och kanske mest konkret:
Vi behöver bygga det som beskrivs som bärarlag.
Aktörer som tillsammans kan bära svåra frågor, möta människor lokalt och skapa dialog i bygdegårdar, samråd och lokala sammanhang.
Annars riskerar vi att aldrig nå målen!
Den gröna omställningen kräver mer elproduktion.
Men om vi inte utvecklar bättre demokratiska processer riskerar vi att fastna i ett läge där vi är överens om målen, men aldrig lyckas genomföra dem.
Framtidens energisystem byggs inte bara med teknik.
De byggs tillsammans med människor, och alla som ska leva i framtidens energilandskap behöver ha en röst i formandet av det.