Behovsanalys

Dessa behov har identifierats tillsammans med länets aktörer i samband med till exempel den regionala energikonferensen.

Resiliens

  • Beredskap för energibortfall.
  • Tydliggöra energiberedskapens koppling till trygghet, sysselsättning och social stabilitet.
  • Tydliggöra roller och rådighet i krisberedskap ur ett energiperspektiv.
  • Målbilder för ett robust energisystem utifrån olika målgrupper.
  • Ökad kunskap om proaktiva arbetssätt kring energiberedskap.
  • Kompetenshöjning kring energiberedskap ur användarperspektiv.
  • Beteendeguide för ransonering.
  • Vägledning kring informationssäkerhet och säkerhetsskydd – energidata och underlag för energiplanering.
  • Utforska civilsamhällets roll i energiberedskap.
  • Undersöka energiberedskapen inom näringslivet.
  • Bygga självförsörjningskapacitet hos fastighetsägare för grundbehov.
  • Främja lokala lösningar för energiberedskap, exempelvis energigemenskaper.
  • Reservkraft tillgång, prioritering och ansvar.
  • Innovation och praktiska lösningar för energiberedskap.
  • Analysera hur energiplaneringen kan säkerställa energiberedskap för totalförsvarets behov.
  • Arbeta med begränsad klimatpåverkan.
  • Utreda småskalig vattenkrafts betydelse för energiberedskap.
  • Beredskapslager och lagringslösningar för beredskap.
  • Säkerställa cybersäkerhet i elsystemet.
  • Utforska målkonflikter och synergier mellan beredskap och energiomställning.

Tillförsel

  • Planering och utbyggnad av elproduktion som möter framtida behov.
  • Incitament för långsiktigt hållbar kraftvärmeproduktion.
  • Skapa incitament för förnybar energi.
  • Synka olika strategier på regional och kommunal nivå.
  • Underlätta för alla kommuner att bidra till omställningen utifrån sina förutsättningar.
  • Främja prestigelös samverkan och ta vara på lärdomar från tidigare processer.
  • Villkorade avtal för vindkraft, hybridparker med sol.
  • Kortare och mer förutsägbara tillståndsprocesser för utbyggnad av elproduktion och elnät.
  • Beslutsstöd för avvägningar kring markanvändning i samhälls- och energiplanering.
  • Stärka kommuners förmåga att hantera målkonflikter mellan elproduktion och andra intressen.
  • Hjälp att nyansera polariserade debatter om olika kraftslag.
  • Designa och förvalta delaktighetsprocesser vid projekteringar för vind och sol.
  • Lokalproduktion av vattenkraft.
  • Effektivisering av vattenkraften för ökad effekt.
  • Effektivisera resursanvändning och utveckla cirkularitet.
  • Främja kombination av jordbruk med energiproduktion.
  • Underlätta planering och utbyggnad av vindkraft.
  • Tillgång till fossilfri gas regionalt/lokalt möjliggör omställning inom industri och transportsektor.

Distribution

  • Kunskapsuppbyggnad om kraftsystemet.
  • Folkbildning om effekttariffer.
  • Utveckla kommunikation och medborgardialog i elnätsutbyggnad.
  • Samla och sprida goda exempel från elnätsutveckling och utbyggnad.
  • Tidig och kontinuerlig dialogprocess kring Karlstadbenet.
  • Säkra kompetensförsörjning med konstruktörer och elingenjörer.
  • Smart styrning för att avlasta och effektivisera elnätet.
  • Effektivisering i användning av befintligt nät.
  • Skapa incitament för markägare och lokalsamhälle.
  • Nätkostnad stad/land.
  • Främja energigemenskaper och förutsättningar för ö-drift för att avlasta elnätet.
  • Tydliggöra för industrier och elproducenter vad de kan förvänta av nät och nätbolag.
  • Resurseffektiv planering och utbyggnad av elnät – kortare och mer förutsägbara processer.
  • Underlätta för anslutningar kopplat till produktion.
  • Utbyggnad av laddinfrastruktur.

Användning

  • Elektrifiering inom industrin.
  • Incitament för omställning av transportsektorn.
  • Systemansats i planer och investeringar.
  • Energieffektivisering.
  • Energilagring.
  • Elektrifiera och effektivisera offentliga organisationers transporter inklusive kollektivtrafik.
  • Elektrifiering av godstransporter.
  • Kartlägg och följ upp CO2-utsläpp kopplat till olika sektorer exempelvis transport.
  • Affärsmodeller för flexmarknad.
  • Energigemenskaper på villaägares villkor.

Energiledarskap

  • Gemensam regional målbild för Värmlands energiomställning.
  • Kartlägga rådighet för olika aktörer, synliggör hierarkier, rådighet och mandat för att skapa samsyn.
  • Utforska intressekonflikter/målkonflikter mellan staten och lokala befolkningen.
  • Tala med en röst på regional nivå och ”samdra” i samma riktning.
  • Kontinuerlig dialog i samverkansforum på regional nivå.
  • Skapa forum för samhällsengagemang.
  • Stötta aktörer i att finna lösningar i samverkan med forskning.
  • Energiplanering som kontinuerlig process istället för statisk plan.
  • Samordning av kommunala styrdokument – gör energiplaneringen till motorn i övrig planering.
  • Stärk kommunernas planeringskapacitet genom mellankommunal samverkan.
  • Utforska möjligheter att skapa incitament för omställning på kommunal nivå.
  • Peka ut potentiella områden för elproduktion oavsett kraftslag för att visa att det måste finnas plats för det i landskapet.
  • Visa konsekvenser av olika vägval i energisystemet – allt hänger ihop.
  • Stärk förmågan att fatta långsiktigt hållbara politiska beslut, utifrån ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet.
  • Tolkning av regelverk rörande EU-lagstiftning.
  • Dela expertkunskap och erfarenheter med myndigheter och beslutsfattare.
  • Formulera varför omställningen är viktig i egen organisation. Vad innebär det om den sker/inte sker?
  • Släpp fram unga ledare/förebilder.
  • Underlätta för energirådgivare att göra ett bra jobb.
  • Skapa förståelse för varför det tar tid att bygga elnät.
  • Tillämpa principer och kunskap från krisledning och krisberedskap för att utveckla proaktivt systemledarskap.
  • Systemansats i tillståndsprocesser med avvägningar kring målkonflikter och synergier.
  • Systemansats kring kompetensförsörjning. Säkerställa processer – planering och genomförande.

Kunskaps- och beslutsstöd

  • Visualisera samverkanssystemet på pedagogiska sätt utifrån rådighet, samt projekt och processer.
  • Målgruppsanpassad information om vad omställningen innebär, möjligheter samt konsekvenser om den inte sker.
  • Öka omvärldsspaning och underlätta ny samverkan.
  • Synliggöra nulägesbild för kommuner.
  • Kartlägg lokala och regionala resurser av värme och kyla.
  • Analys av hur många jobbtillfällen som X TWh motsvarar.
  • Scenarier utifrån olika syften och frågeställningar.
  • Geografiska och demografiska stöd för samordning av kommunala strategier och planeringsprocesser.
  • Utveckla gemensamma kartunderlag och vägledande principer kring hur kommunerna kan arbeta med GIS.
  • Kunskapsuppbyggnad om kraftsystemet.
  • Kunskapsuppbyggnad om lokala och regionala förutsättningar för fossilfri elproduktion.
  • Kunskapsunderlag kring möjliga incitament.
  • Kunskapsunderlag om ödrift och energigemenskaper.
  • Kunskapsunderlag kring förändringsledning och innovationsledning i kommunerna.
  • Kunskapssammanställning om lokalproduktion av vattenkraft.
  • Ordlista över energibegrepp.
  • Överblick/guide till olika regelverk.
  • Frågor och svar FAQ kring olika kraftslag.
  • Vägledning kring informationssäkerhet och säkerhetsskydd kring energidata.
  • Anpassade underlag utifrån kravställningen i lagen om kommunal energiplanering.
  • Gemensam mall för energiplan och beskrivning av hur energiplanen kopplar till andra styrdokument.
  • Stöd för framtidsinriktad energiplanering i kommunala energiplaner, transportplaner med mera.
  • Underlag kring energiberedskap kopplat till ordinarie krisberedskapssystem.

Berättelsen om omställningen

  • Stärka relationerna och kommunikationsutbytet i länet.
  • Kompetensutveckling om verktyg för att kommunicera en gemensam berättelse om energiomställningen i länet.
  • Dela goda exempel och berättelser om det som redan har gjorts.
  • Bygga gemensamma budskapsplattformar.
  • Målgruppsanpassad storytelling.
  • Visualisera komplicerade scenarier och skeden.
  • Energiomställningen som en del av kriskommunikationen.
  • Förmedla och komplettera tidsaspekten i detta arbete.