Elnät och mål
Regionnät
I Värmlands län ansvarar flera nätägare för eldistributionen. Ellevio äger regionnätet i länet samt lokalnät i flera områden. Vattenfall Eldistribution äger både region- och lokalnät i delar av Säffle kommun och lokalnätet i Årjäng kommun.
Ut över dessa finns flera lokala nätägare som bland annat Arvika Elnät AB, Karlstads Elnät AB, Näckåns Elnät AB, Filipstad Energinät AB, Karlskoga Elnät AB och Kristinehamn Elnät AB.
Ellevios 130 kV-regionnät sträcker sig från Värmland in i både Örebro län och Västra Götalands län. Området omfattar två stamnätsstationer, Borgvik och Lindbacka samt regionnät på flera spänningsnivåer (50 kV, 40 kV och 30 kV). Ellevio har även områdeskoncession i större delen av området. I delar av norra Värmland finns omfattande vattenkraftproduktion, där Höljes är den största produktionsanläggningen, medan den största elförbrukningen sker i de södra delarna där befolkningen och industrin är som tätast.
Elnät och begränsningar
I Ellevios regionnät i Värmland finns idag möjlighet att ansluta mindre eluttag, främst i områden där det lokala nätet har tillräcklig kapacitet. Intresset för större eluttag och ny elproduktion är samtidigt stort, men kapacitetsläget är ansträngt. Därför bedöms varje anslutningsärende individuellt utifrån kapaciteten i det överliggande nätet och de lokala förutsättningarna. En samlad och uppdaterad bild av kapacitetsläget, inklusive prognoser, pågående anslutningsärenden och framtida förutsättningar, finns hos regionnätsägaren Ellevio.
Läs mer om elnätskapacitet i regionnät Värmland/Närke hos Ellevio
Enligt Vattenfall Eldistribution krävs både nya regionnätsledningar och förstärkningar av det befintliga elnätet för att kunna ansluta ny elintensiv verksamhet samt ny elproduktion, exempelvis vindkraftsparker och större solcellsanläggningar. Det finns även begränsningar i det överliggande stamnätet som behöver förstärkas med nya ledningar och stationer. Samtidigt bedömer Vattenfall Eldistribution att regionnätet i huvudsak har tillräcklig kapacitet för att möta den förväntade tillväxten av bostäder, verksamheter och elektrifiering av transportsektorn fram till år 2034.
Karlstadbenet
Svenska kraftnät planerar att bygga ut och byta ut stamnätet mellan Midskog i Jämtland och Borgvik/Malsjö i Värmland, vilket innebär drygt 46 mil ny dubbel 400 kV-ledning. Svenska kraftnät bygger även nya stamnätsstationer i närheten av dagens befintliga stationer. Samtidigt planeras de befintliga 400 kV-ledningarna som finns på sträckan idag att rivas, då dessa närmar sig slutet av sin tekniska livslängd.
Laddinfrastruktur
När laddinfrastruktur ansluts till elsystemet får det följdverkningar som innebär att elnätsägare, elleverantörer och elproducenter får en starkare koppling till transportsektorn. Energimyndigheten är samordnande myndighet för utbyggnaden av laddinfrastruktur i Sverige, och i Energimyndighetens och Trafikverkets regeringsuppdrag att ta fram ett handlingsprogram för laddinfrastruktur anges att laddinfrastrukturen ska ge trygghet och förutsägbarhet hos dem som kör elektriskt.
I nuläget finns det ca. 250 laddstationer för personbilar i Värmlands län (Läs mer om Drivmedla – Omställningskarta Värmlands län). Utbyggnaden av publik snabbladdning för personbilar går snabbt och ligger just nu ligger lite före eller i fas med behovet, varför stöd inom Klimatklivet för tillfället har fokus på s.k. normalladdning. Det är viktigt att utbyggnaden sker i takt med efterfrågan, och Naturvårdsverket och Energimyndigheten ser löpande över behovet av stöd.
Resiliens
Begreppet resiliens beskriver energisystemets förmåga att anpassa sig till förändringar och hantera störningar. För att skapa ett hållbart och robust energisystem behöver resiliensen omfatta sociala, ekologiska och ekonomiska perspektiv med målet att säkerställa en trygg energiförsörjning utifrån alla tre hållbarhetsdimensioner.
Dessa dimensioner fungerar som ett gemensamt ramverk och omfattar både beredskap kopplad till klimatförändringar och säkerhetsläge samt perspektiv som rör demokrati och jämställdhet.
Energiberedskap
Trygg energiförsörjning handlar om att förebygga och lindra negativa konsekvenser för samhälle och energianvändare som uppstår på grund av störningar och avbrott i energiförsörjningen – Energimyndigheten.
På en regional nivå har Länsstyrelsen och Regionen viktiga roller som samordnare och möjliggörare för regionala och lokala initiativ inom beredskapsområdet.
Energimyndigheten har tillsammans med Myndigheten för civilt försvar och Svenska Kraftnät utvecklat en process som kallas Styrel. Styrel är ett systematiskt sätt att genom vilket statliga myndigheter, länsstyrelser, kommuner, privata aktörer och elnätsföretag samarbetar för att identifiera och prioritera samhällsviktiga elanvändare som ska kunna användas vid manuell förbrukningsfrånkoppling.
Elbehovet för totalförsvaret varierar beroende på vilket skede som samhället befinner sig i: Normalläge samt inför, under och efter höjd beredskap och nytt normalläge. Samhällsviktiga verksamheter som är nödvändiga för totalförsvaret måste vara identifierade.
Nationella mål
I maj 2024 röstade riksdagen för att lägga om energipolitiken för att möta ett ökat elbehov på kort, medellång och lång sikt, samt att säkra en trygg energiförsörjning och effektiv klimatomställning. I samband med detta beslutades ett planeringsmål och ett leveranssäkerhetsmål för elsystemet. Planeringsmålet innebär att planeringen av det svenska elsystemet ska ge förutsättningar för att leverera den el som behövs för en ökad elektrifiering och att möjliggöra den gröna omställningen.
Leveranssäkerhetsmålet innebär att elsystemet ska ha förmåga att leverera el där efterfrågan finns, i rätt tid och i tillräcklig mängd, i den utsträckning det är samhällsekonomiskt effektivt. Omotiverade hinder i elsystemet ska undanröjas för att skapa förutsättningar för en effektiv marknad som främjar konkurrenskraftiga priser. Målet är utformat för att främja de förmågor som stödjer elsystemet, vilket indirekt kan påverka vilka kraftslag som byggs ut.
Källa: Energimyndigheten 2025
Nationella mål utifrån regionala förutsättningar
Den svenska energipolitiken syftar till att förena försörjningstrygghet, konkurrenskraft och ekologisk hållbarhet. Utvecklingen i Sverige påverkas i stor utsträckning av EU:s mål och regelverk inom energiområdet som syftar till att säkerställa en fungerande energimarknad och en trygg energiförsörjning inom EU.
En utvecklad energiplanering kräver koordinerade insatser
och proaktiva arbetssätt på nationell, regional och lokal nivå för att uppnå en
hållbar energiförsörjning i Sverige idag och i framtiden. I Värmland står vi
inför en storskalig elektrifiering inom så väl industrin och transportsektorn,
och många olika aktörer behöver bidra till att skapa förutsättningar för att
denna omställning ska kunna ske. Den regionala energiplaneringen kan ses som en
brygga mellan den nationella och lokala nivån och kan bidra till att höja
kunskapsnivån i länet om behov, möjligheter, utmaningar och förutsättningar för
elektrifiering. Eventuella målkonflikter med andra samhällsintressen behöver
beaktas och hanteras.
Planeringsmålet för elsystemet sett ur ett värmlandsperspektiv innebär att den värmländska elproduktionen behöver öka, dels för att bidra till nationella mål, men även för att möta ökade elbehov regionalt. Att förbättra den regionala balansen mellan inmatning och uttag har också fördelar ur ett resiliensperspektiv, och ger ökad motståndskraft mot störningar då beroendet av elöverföring från andra delar av landet minskar. Värmland har redan idag en betydande elproduktion från vattenkraft, vindkraft, kraftvärme, industriellt mottryck och solkraft. De kraftslag som främst kan komma i fråga för utbyggnad i närtid är vind- och solkraft, där det för vindkraft finns potential för utbyggnad av produktion upp till 7 TWh per år, enligt den vindkraftsanalys som togs fram 2024.
Utbyggnad av vindkraft kan i viss mån även bidra till finansiering av förstärkning av regionnätet i Värmland, en kapacitetsökning som kan gynna även andra elnätsanvändare och bidra till ökade lokala möjligheter till anslutning. Effektivare energianvändning och ökad lokal elproduktion ger också fördelar i form av mindre överföringsförluster i elnätet och ett bättre nyttjande av nätkapaciteten. Detta kan innebära ett minskat behov av utbyggd energiinfrastruktur. Etablering av vindkraft eller solenergi har oaktat fördelarna konsekvenser för närboende, näringsliv, miljö m.m. och frågor om rättvisa och incitament behöver hanteras. Ur det perspektivet kan kommunernas roll i hantering av etableringsärenden i vissa lägen vara utmanade. Den regionala målbilden har en tydlig inriktning mot ökad lokal elproduktion, och processen med att konkretisera den kan ge kommunerna underlag och inspel i deras lokala energiplanering.
Leveranssäkerhetsmålet innebär att såväl transmissionsnät som regionnät behöver förstärkas, samt att flexibilitetslösningar behöver tas fram. Läs mer om nuläge, prognoser och en samlad bedömning från Ellevio här.
En övergripande utmaning lyfts av Tillväxtverket i en rapport som säger att den svenska modellen, med marknadsdrivna investeringar och olika aktörers skilda tidshorisonter och incitament, skapar en utmaning: Industrin vill ha långsiktiga åtaganden innan egna beslut, medan elproducenter och nätbolag kräver konkreta projekt och avtal innan investeringar. Läs mer om Tillväxtverkets rapport här: Energiintensiv industri – konkurrenskraft, utsläpp och behovet av teknikskifte.
Målbild
Länsstyrelsen Värmland har tillsammans med Region Värmland och länets kommuner en gemensam process för att ta fram en regional målbild. Målbilden ska bidra till att Värmland senast år 2040 har ett robust, flexibelt och hållbart energisystem.
Arbetet med att konkretisera målbilden pågår genom att bland annat förtydliga och kvantifiera vad som krävs för att nå den önskade framtidsbilden.