Värmlands energi- och klimatstrategiska arbete ska bidra med vägledning i förhållande till de långsiktiga klimat- och energimål som Sveriges riksdag har beslutat om. På denna sida redovisas mål som det värmländska energi- och klimatstrategiska arbetet ska bidra till att uppnå- och förhålla sig till. För att skapa en överblick av helheten redovisas även energi- och klimatmål på global och EU-nivå.
FN:s globala mål – Agenda 2030 – finns till för att skapa ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet och utveckling världen över. Länsstyrelsen ska bidra till länets genomförande av Agenda 2030 genom att samverka, sprida information och arbeta för att de 17 målen nås.
Kärnan i FN:s klimatmål lyder enligt följande:
Begränsa den globala uppvärmningen till väl under två grader och sträva efter att hålla ökningen under 1,5 grader jämfört med förindustriell tid.
År 1992 antogs FN:s klimatkonvention av nästan alla världens länder. Konventionen utgör basen för det internationella klimatsamarbetet. I samband med Parisavtalet från 2015 enades världens länder om det nya temperaturmålet.
EU:s beslutade klimatmål är EU:s bidrag till Parisavtalet. Dessa ska ses över vart femte år med syftet att stegvis öka ambitionen på global nivå. I samband med FN:s klimatkonferens COP30 som hålls i november 2025, ska EU presentera nya bidrag för kommande tioårsperiod.
Energipolitiken inom EU fokuserar på att skapa en fungerande energimarknad, garantera energiförsörjning, främja energieffektivitet, sammankoppla energinät, energibesparingar samt förnybara energikällor.
Nedan listas nu gällande energi- och klimatmål inom EU till 2030 och framåt:
Källa: Energimyndigheten
Den svenska miljöpolitiken har som övergripande mål att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Omställningen till ett mer hållbart energisystem är en förutsättning för att kunna uppnå detta.
Läs mer om det svenska miljömålssystemet.
Sveriges riksdagsbundna energi- och klimatpolitiska mål är:
Läs mer om energipolitikens långsiktiga inriktning och nytt mål för effektiv energianvändning.
Energi- och klimatstrategin för Värmland och den regionala energiplaneringen, är del av genomförandeprocessen för den regionala utvecklingsstrategin Värmlandsstrategin samt Värmlands forsknings- och innovationsstrategi för hållbar smart specialisering.
Värmlandsstrategins mål: Ett hållbart Värmland som förändrar världen.
Energi- och klimatstrategi för Värmlands mål: Ett klimatneutralt Värmland.
Målbild – Energismarta Värmland
För att få en mer positiv utveckling för miljön och öka förutsättningarna för att nå miljömålen tar Länsstyrelsen tillsammans med andra aktörer fram åtgärdsprogram. I genomförandet av åtgärdsprogrammet jobbar vi i Värmland med miljööverenskommelser.
Läs mer om åtgärdsprogram inom miljömål.
Den svenska energipolitiken syftar till att förena försörjningstrygghet, konkurrenskraft och ekologisk hållbarhet. Utvecklingen i Sverige påverkas i stor utsträckning av EU:s mål och regelverk inom energiområdet som syftar till att säkerställa en fungerande energimarknad och en trygg energiförsörjning inom EU.
En utvecklad energiplanering kräver koordinerade insatser
och proaktiva arbetssätt på nationell, regional och lokal nivå för att uppnå en
hållbar energiförsörjning i Sverige idag och i framtiden. I Värmland står vi
inför en storskalig elektrifiering inom så väl industrin och transportsektorn,
och många olika aktörer behöver bidra till att skapa förutsättningar för att
denna omställning ska kunna ske. Den regionala energiplaneringen kan ses som en
brygga mellan den nationella och lokala nivån och kan bidra till att höja
kunskapsnivån i länet om behov, möjligheter, utmaningar och förutsättningar för
elektrifiering. Eventuella målkonflikter med andra samhällsintressen behöver
beaktas och hanteras.
Planeringsmålet för elsystemet sett ur ett värmlandsperspektiv innebär att den värmländska elproduktionen behöver öka, dels för att bidra till nationella mål, men även för att möta ökade elbehov regionalt. Att förbättra den regionala balansen mellan inmatning och uttag har också fördelar ur ett resiliensperspektiv, och ger ökad motståndskraft mot störningar då beroendet av elöverföring från andra delar av landet minskar. Värmland har redan idag en betydande elproduktion från vattenkraft, vindkraft, kraftvärme, industriellt mottryck och solkraft. De kraftslag som främst kan komma i fråga för utbyggnad i närtid är vind- och solkraft, där det för vindkraft finns potential för utbyggnad av produktion upp till 7 TWh per år, enligt den vindkraftsanalys som togs fram 2024.
Utbyggnad av vindkraft kan i viss mån även bidra till finansiering av förstärkning av regionnätet i Värmland, en kapacitetsökning som kan gynna även andra elnätsanvändare och bidra till ökade lokala möjligheter till anslutning. Effektivare energianvändning och ökad lokal elproduktion ger också fördelar i form av mindre överföringsförluster i elnätet och ett bättre nyttjande av nätkapaciteten. Detta kan innebära ett minskat behov av utbyggd energiinfrastruktur. Etablering av vindkraft eller solenergi har oaktat fördelarna konsekvenser för närboende, näringsliv, miljö m.m. och frågor om rättvisa och incitament behöver hanteras. Ur det perspektivet kan kommunernas roll i hantering av etableringsärenden i vissa lägen vara utmanade. Den regionala målbilden har en tydlig inriktning mot ökad lokal elproduktion, och processen med att konkretisera den kan ge kommunerna underlag och inspel i deras lokala energiplanering.
Leveranssäkerhetsmålet innebär att såväl transmissionsnät som regionnät behöver förstärkas, samt att flexibilitetslösningar behöver tas fram. Läs mer om nuläge, prognoser och en samlad bedömning från Ellevio här.
Lokala politiska ställningstaganden.
Lokala politiska mål.