Lägesbild
Kunskapsuppbyggnad och åtgärder inom beredskap pågår hos kommuner.
Flera initiativ pågår för energigemenskaper, batterilager och mikroproduktion.
Projekt pågår för att skapa ett robust energisystem.
Stort intresse och potential för etablering av vind och solenergi.
Målkonflikter kring lokala intressen, natur- och kulturvärden och militära intressen.
Energilagring och flexibilitetslösningar är aktuellt.
SvK förstärker stamnätet och arbetar för att korta ledtider för elnätsutbyggnad.
Flera åtgärder pågår för förbättring och utbyggnad av elnät på regionnivå.
Projekt kring integrering av nätutvecklingsplaner i kommunala planer
Flera initiativ inom energigemenskaper och cirkularitet pågår.
Samverkan ger ökad förståelse för lokala och regionala förutsättningar.
Utveckling av regional målbild pågår.
Omvärldsbevakning och spridning genom gemensam plattform, till exempel Energismarta Värmland.
Kunskapsunderlag för kommunal energiplanering tas fram.
Samverkan pågår för att tydliggöra vikten av hållbarhetsaspekter och demokrati i omställningen.
Nuläge
Elproduktion och elanvändning
Värmlands totala energibalans består till cirka en tredjedel av el. Elproduktionen i Värmland utgörs av vattenkraft, vindkraft, kraftvärme och industriellt mottryck samt solel. Hur elproduktion och elimport fördelas åskådliggörs i bild 2.
De större vattenkraftverken finns i de nordliga delarna av Värmland, med kraftverket i Höljes som den största producenten. Merparten av länets vattenkraftverk är småskaliga med en installerad effekt under 1,5 MW. Totalt finns ca. 140 vattenkraftverk som producerar el. Vattenkraftens bidrag till elproduktionen varierar från år till år, vilket påverkar den procentuella fördelningen av hur mycket el som produceras inom respektive kraftslag, men även hur mycket el som behöver importeras.
Vindkraft har en betydande del i Värmlands elproduktion, och de huvudsakliga parkerna finns i de södra delarna av länet, bland annat kring Kristinehamn och Årjäng, men även i området runt Sunne. Total installerad effekt är ca. 520 MW. Det finns också ett antal parker som är planerade i andra delar av länet och befinner sig i varierande status i samråds- och beslutsprocessen. Karttjänsten Vindbrukskollen visar planerad och etablerad vindkraft i Sverige.
Kraftvärme har sin utgångspunkt i fjärrvärmeproduktion, där ett kraftvärmeverk producerar el och värme från bränslen som exempelvis biomassa. Industriellt mottryck innebär att den ångproduktion som är en del av tillverkningsprocessen inom processindustrin utnyttjas för elproduktion. Normalt konsumeras elen inom industrin och minskar behovet av köpt el, vilket i vissa fall kan ge upphov till ett mörkertal i statistiken.
Solkraft utgör en förhållandevis liten del av Värmlands elproduktion. Det sker dock en snabb utveckling inom området och under 2024 har ett 20-tal nya solparker fått medgivande inom ramen för MB 12:6 §.
Elanvändningen i länet fördelas enligt bild 3, med ’industri och byggverksamhet’ , ’bostäder’ och ’övriga tjänster’ som betydande poster. Kategorin ’övriga tjänster’ innehåller bland annat elförsörjning av kontor, lager, handel och hotell- och restaurangverksamhet. Även annan serviceverksamhet liksom informations- och kommunikationsverksamhet ingår.
Distribution
En uppdaterad och samlad bild av nuläget i Ellevios regionnät i Värmland med en beskrivning av tillgänglig kapacitet, prognoser, pågående anslutningsärenden och en bedömning av framtida förutsättningar finns hos regionnätsägaren Ellevio: Ellevio | Värmland/Närke.
På stamnätsnivå pågår förberedelser inför utbyggnaden ’Karlstadsbenet’ som är tänkt att bygga ut och byta ut stamnätet mellan Jämtland och Värmland för att ge ökad kapacitet i nätet och möjliggöra ökad elanvändning och elproduktion: Svenska kraftnät Karlstadbenet.
Läs mer om bland annat nätutvecklingen i länet: Energiplanering i Värmland.