Värmlands totala energibalans består till ca. en tredjedel av el. Elproduktionen i Värmland utgörs av vattenkraft, vindkraft, kraftvärme och industriellt mottryck samt solel. Hur elproduktion och elimport fördelas åskådliggörs i bild 2.
De större vattenkraftverken finns i de nordliga delarna av Värmland, med kraftverket i Höljes som den största producenten. Merparten av länets vattenkraftverk är småskaliga med en installerad effekt under 1,5 MW. Totalt finns ca. 140 vattenkraftverk som producerar el. Vattenkraftens bidrag till elproduktionen varierar från år till år, vilket påverkar den procentuella fördelningen av hur mycket el som produceras inom respektive kraftslag, men även hur mycket el som behöver importeras.
Vindkraft har en betydande del i Värmlands elproduktion, och de huvudsakliga parkerna finns i de södra delarna av länet, bland annat kring Kristinehamn och Årjäng, men även i området runt Sunne. Total installerad effekt är ca. 520 MW. Det finns också ett antal parker som är planerade i andra delar av länet och befinner sig i varierande status i samråds- och beslutsprocessen. Karttjänsten Vindbrukskollen visar planerad och etablerad vindkraft i Sverige.
Kraftvärme har sin utgångspunkt i fjärrvärmeproduktion, där ett kraftvärmeverk producerar el och värme från bränslen som exempelvis biomassa. Industriellt mottryck innebär att den ångproduktion som är en del av tillverkningsprocessen inom processindustrin utnyttjas för elproduktion. Normalt konsumeras elen inom industrin och minskar behovet av köpt el, vilket i vissa fall kan ge upphov till ett mörkertal i statistiken.
Solkraft utgör en förhållandevis liten del av Värmlands elproduktion. Det sker dock en snabb utveckling inom området och under 2024 har ett 20-tal nya solparker fått medgivande inom ramen för MB 12:6 §.
Elanvändningen i länet fördelas enligt bild 3, med ’industri och byggverksamhet’ , ’bostäder’ och ’övriga tjänster’ som betydande poster. Kategorin ’övriga tjänster’ innehåller bland annat elförsörjning av kontor, lager, handel och hotell- och restaurangverksamhet. Även annan serviceverksamhet liksom informations- och kommunikationsverksamhet ingår. Fram till år 2023 har enligt SCB en felrapportering skett som innebär att en del av elanvändningen som kategoriserats som ’övriga tjänster’ egentligen hör hemma under kategorin ’industri’. Detta innebär att de kategorierna i diagrammet kan ha missvisande storlek.