Utbildning - Energismarta Värmland

Om webbutbildningen

Välkommen till webbutbildningen som ger dig mer kunskaper om Sveriges elsystem idag och i framtiden. Kursen har ursprungligen tagits fram av Skaraborgs kommunalförbund i samverkan med Högskolan i Skövde och Energikontor Väst/Innovatum Science Park. Tack för att vi har fått uppdatera den till Värmland och sprida den i länet!

Efter att ha genomfört kursen kommer du att ha större förståelse för de utmaningar vi står inför, kommunens roll i dessa, samt en grundläggande kunskap kring elnät och de olika kraftslagen. Respektive avsnitt tar cirka 15 minuter att genomföra. Utbildningen riktar sig till alla som vill lära sig mer om energiomställningen i Värmland oavsett förkunskaper.

I slutet av kursen uppmuntras du att göra ett kunskapstest, detta är helt anonymt och frivilligt. Vill du ha ett intyg på att du har genomfört denna webbutbildning mejlar du ditt namn till energivarmland@lansstyrelsen.se.

Avsnitt 1: Nuläge och utmaningar

Vi inleder denna webbutbildning med en genomgång av nuläget och vilka utmaningar vi har kring energiomställningen i länet. Hur mycket energi används i Värmland idag? Har vi samsyn i länet kring vad utmaningen består i? Hur ska vi tillsammans arbeta för de förflyttningar som behöver ske och vilka tänkbara lösningar finns det?

I filmen här nedanför får du veta mer om framtidens energisystem.

Inom de närmsta åren behöver Sverige och Värmland hitta nya lösningar vad gäller energiförsörjning. I takt med den rådande elektrifieringen, där fossila bränslen fasas ut, ökar behovet av el. Energianvändningen måste också bli effektivare och för att ge plats åt mer förnybar el krävs nya lösningar som ökar flexibiliteten i elnätet.

Energisituationen i Värmland och Sverige förändras snabbt. Från att ha varit stabil under många år har osäkerheten ökat, med oförutsägbara elpriser och oro för effektbrist och elförsörjning, både i närtid och på lång sikt. Klimatomställningen, elektrifiering och nya elintensiva verksamheter väntas öka användningen kraftigt, och nya energipolitiska beslut i EU och Sverige ändrar förutsättningarna för framtida produktion. Det händer mycket på energiområdet och det går snabbare än på länge.

Källa: Planeringsunderlag Stöd för kommunal energiplanering i Värmland (Länsstyrelsen Värmlands publikation 2025:7). Diagrammet visar elproduktion och elanvändning i Värmland. Datan bygger på uppgifter från SCB:s tabeller Elproduktion och bränsleanvändning (MWh) efter län och kommun, produktionssätt samt bränsletyp och Slutanvändning (MWh) efter län och kommun, förbrukarkategori och bränsletyp.

Av diagrammen framgår det bland annat att det används en betydande mängd fossila bränslen i Värmland. I jämförelse med landet som helhet står den värmländska industrin för en större andel av energianvändningen. Den värmländska elanvändningen är också betydligt större än elproduktionen i dagsläget. För att möta den högre efterfrågan på el och samtidigt kunna fasa ut fossila bränslen behövs ny elproduktion och alternativa energikällor

Energianvändning i Värmland

I Värmland används runt 6 terawattimmar (TWh) el per år – mer än de flesta andra län utanför storstadsområdena. Industrin står för nästan hälften, 49 procent, av den totala elanvändningen. Bostäder står för 18 procent. 63 procent av elen i det värmländska elnätet produceras i länet och den största delen kommer från vattenkraft.

Via länken här nedanför kan se en kort film om energiplaneringen i Arvika som är ett gott exempel på Energimyndighetens webbplats.

Stort engagemang på lokal och regional nivå för energiplanering

Varför ställa om Värmland?

Energisystemet förändras och elektrifieringstrenden i samhället gör att elbehovet i Sverige väntas öka kraftigt under kommande decennier, i synnerhet på grund av elektrifieringen inom transportsektorn och industrin. Genom framsyn kan framtida utmaningar hanteras och länets konkurrenskraft stärkas. Elsystemets utveckling är central för att klara av den gröna omställningen.

Den gröna omställningen - vägen till framtiden i Värmland

Tillräcklig och säker tillgång till energi är centralt för oss alla. För att nå energi- och klimatmålen behöver vi ställa om stora delar av vårt samhälle. Det är en stor utmaning, men det erbjuder samtidigt många möjligheter. Hela Värmland behöver inkluderas i arbetet för att det ska vara möjligt att leva hållbart både i stad och på landsbygd. Den gröna omställningen är nödvändig för att behålla det samhälle vi har idag och för att skapa möjligheter till utveckling. Brist på effekt bidrar bland annat till att vi behöver säga nej till nya arbetstillfällen i Värmland.

Nästa del i utbildningen är en framtidsvision: Ett Värmland där befolkningen i hela länet lever ett gott liv inom hållbarhetens gränser.

Klar med avsnitt 1.

Avsnitt 2: Ett gott liv inom hållbarhetens gränser

Fyra områden är prioriterade i Värmlands energi- och klimatstrategi. För att uppnå målbilderna krävs att arbetet sker i bred samverkan och integrerat i alla samhällsområden.

Fossilfria och effektiva transporter

Värmland är ett landsbygdslän, och arbetet för att minska transporternas klimatpåverkan måste därför ta hänsyn till skillnader mellan stad och land. I ett framtida Värmland underlättar kollektivtrafiken livet i hela länet. Bilen är fortsatt nödvändig för boende i stora delar av länet, men de fossila bränslena har fasats ut helt sedan flera år tillbaka. Klimatpåverkan från lastbilstransporter har reducerats genom effektivare fordon, logistikplanering och förnybara drivmedel.

Robust och flexibelt energisystem

Värmland har en stor basindustri, med ett antal stora produktionsanläggningar inom skogs- och stålindustrin. Det finns även flera stora livsmedelsindustrier. I ett framtida Värmland har industri och hushåll dragit nytta av den ekonomiskt lönsamma effektiviseringspotentialen, och anpassat energianvändningen utifrån det vi verkligen behöver. Integration av byggnader och fordon i elsystemet har möjliggjort nya lösningar för ökad flexibilitet, något som också har gjort elkonsumenterna mer delaktiga. Ett stabilt, flexibelt och välutbyggt elnät ger förutsättning för ökad elektrifiering av transporterna.

Långsiktigt hållbart jord- och skogsbruk

I Värmland har skogen en mycket stor betydelse för länets näringsliv. Skogsbruket är inte bara en förutsättning för länets skogsindustri, utan även en väsentlig del av verkstadsindustri, bränsleproduktion och besöksnäring går på ett eller annat sätt att härleda till skogen. År 2045 kännetecknas det värmländska jord- och skogsbruket av lönsamma och konkurrenskraftiga företag som har framtidstro och vågar investera för att möta utvecklingen. All användning av fossila bränslen har fasats ut.

Ansvarstagande konsumtion

Vår konsumtion av varor och tjänster orsakar stora utsläpp av växthusgaser även utanför länet. I Värmland ska det år 2045 vara lätt att leva ett liv inom de planetära gränserna. Genom kunskap och medvetna val i vardagen bidrar värmlänningen till att minska klimatpåverkan inom och utanför landets gränser. En utveckling mot hållbar privat och offentlig konsumtion i länet har också gynnat den lokala utvecklingen.

Här nedanför kan du se den regionala energikonferensen från december 2024 om energiomställningen i Värmland.

Elproduktion i framtidens Värmland

I framtidens Värmland sker el- och värmeproduktion helt utan fossila bränslen. Dessutom har produktionen av förnybar el i länet ökat väsentligt. Elproducenter, nätägare, elbolag, industrier och andra aktörer har tillsammans utvecklat tekniska lösningar och affärsmodeller som gjort elsystemet flexibelt och kapabelt att hantera de ökade variationer i tillförsel och användning som en helt förnybar elproduktion inneburit.

En ökning av flexibilitets- och lagringskapacitet sker i ett framtida Värmland. Elkonsumenter har flyttat sin förbrukning till tidpunkter då elbehovet är lågt, det kan till exempel handla om laddning av elbilar under natten eller att stora industrier tidsmässigt flyttar sin produktion några timmar. Det finns också nya lösningar för att lagra energi. Det kan till exempel handla om att lagra el som överproducerats på förmiddagen, som sedan kan distribueras under eftermiddagen.

Satsningar i Värmland ger nytta lokalt

Värmland är ett landsbygdslän med många mindre och några större tätorter. Planering och utformningen av åtgärder måste ta sitt avstamp i den lokala verkligheten. Alla lösningar passar inte överallt. För att nå acceptans i hela Värmland för den nödvändiga omställningen krävs berättelser som illustrerar hur ett hållbart liv kan se ut i olika delar av länet.

På webbplatsen Energismarta Värmland hälsas alla välkomna att vara delaktiga i den fortsatta resan. Där presenteras vad som görs och vad som är på gång inom energiområdet i Värmland. På webbplatsen finns också möjlighet för kommuner, företag, föreningar, myndigheter och organisationer att få inspirera med sina bidrag i arbetet med energiomställningen. Det görs genom en enkel avsiktsförklaring där stora som små verksamheter är välkomna att visa upp, ansluta och utveckla sitt arbete inom energiområdet.

Här kan du läsa mer om olika energiprojekt i Värmland.

Ovan beskrivs nuläge och framtid på en övergripande nivå. Men vilken är din roll i arbetet med den gröna omställningen? Vi lyfter detta i utbildningens nästa del, Din roll i omställningen.

Klar med avsnitt 2.

Avsnitt 3: Din roll i omställningen

Det är inte givet hur framtiden ser ut men vi vet att den formas av val vi gör idag. Ibland är det enkelt. Vi tar ett beslut och kan tydligt se vad det leder till och när eventuella konsekvenser inträffar. Ibland är det extremt komplext. En del val leder till saker som både är svåra att greppa och dessutom inträffar i en avlägsen framtid. Samhällets hållbara energiomställning hör till den senare kategorin. Det är en stor fråga som är svår att ta till sig.

Människor i energisystemet

Vi människor gör hela tiden val och tar beslut om mål och åtgärder. Vi gör det exempelvis genom; beslut i vardagslivet, avvägning av politiska intressen i formella och informella rum, samarbete mellan nätverk av aktörer, val av affärsstrategier, liksom regioners beslut om energi- och klimatmål. Alla har stor inverkan på energisystemet och klimatutsläppen.

Åtgärder riktade för att förändra aktörers val och beslut kan bidra till minskade energi- och klimatutsläpp och underlätta samspel i energisystemet. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att människors vanor och ageranden är svåra att ändra på och att vi agerar på olika sätt i olika situationer. Dessutom är energianvändning, eller störningar i energiförsörjningen, något som de flesta av oss inte tänker på i vår vardag.

Det är viktigt att var och en av oss reflekterar över vad man kan bidra med utifrån sin egen roll och rådighet. Energisystemet är komplext och består av allt ifrån människor, teknik, arbetssätt, och infrastruktur till sociala aspekter, politik, lagar och värderingar. För att skapa hållbara energisystem behöver alla delar hänga samman.

Alla berörs och alla behövs

Alla delar av samhället kommer att beröras av den energiomställning som behövs för att möta klimatutmaningen. Ny kunskap, kompetens och nya lösningar behövs på många områden och lösningarna måste slå igenom snabbare än idag.

Flexibel elanvändning handlar om att flytta elförbrukning bort från tider då elsystemet är som mest ansträngt, till tider då förbrukningen är lägre. Det kallas att minska effekttopparna. För hushåll kan det exempelvis vara att köra tvättmaskinen på natten i stället för när man kommer hem från jobbet. För industrier kan det handla om att minska sin produktion de tider eller perioder när efterfrågan på el är hög och i stället öka produktionen när efterfrågan är lägre.

Energibolagen har i högsta grad en viktig roll i energiomställningen och har stora möjligheter att lämna avtryck på miljö och samhälle i positiv bemärkelse. Kommunen har också en viktig roll i att bidra till energiomställningen. Genom att arbeta utifrån lokala och regionala förutsättningar nära medborgarna kan kommunens energiplanering göra stor skillnad även regionalt och nationellt.

Lokalt ägande i energigemenskaper kan öka intresset för klimatomställningen och genom att gemensamt producera el från förnybara källor kan energi- och klimatintresset växa. Medborgarengagemang i lokala energigemenskaper kan ge förutsättningar för ökad samhörighet i närområdet.

Kunskapsunderlag

På webbplatsen Energismarta Värmland har vi också samlat energirelaterade kunskapsunderlag och tips för olika målgrupper. Kunskapsunderlagen är indelade i kategorier som till exempel global, nationell, regional och lokal nivå. Det finns också kategorier uppdelade i energiberedskap, transport, näringsliv, klusterorganisationer samt forskning och akademi. Vi har också samlat mer allmänna tips som riktar sig till dig som privatperson, student eller förening.

Kunskapsunderlag – Energismarta Värmland

I de tidigare avsnitten beskrivs både el och energi, men vad är skillnaden? I nästa del i utbildningen, Begripa begreppen, får du svar.

Klar med avsnitt 3.

Avsnitt 4: Begripa begreppen

I utbildningsdel 4 reder vi ut begreppen. Denna ordlista syftar till att ge en beskrivning av termer som dyker upp under utbildningens gång samt de mest centrala begreppen inom energiområdet.

Begreppen är hämtade från utbildningsmaterialet från Skaraborgs kommunalförbund och Glava Energy Centers ordlista.

A

Ankkurvan

Ankkurvan är en graf som visar hur elförbrukningen och tillgången till solelproduktion varierar under en dag. Grafen påminner om en sittande anka. Kurvan når en topp (baken på ankan) på morgonen då elförbrukningen ökar samtidigt som solelproduktionen är låg. Kurvan buktar nedåt under dagen då solenergiproduktionen är hög. På kvällen når kurvan en högre topp (ankans hals och huvud) då förbrukningen återigen stiger samtidigt som solen går ned. På natten planar kurvan ut.

Källa: Svenska kraftnät

B

Batterier/batterilager

Batterier spelar en viktig roll för framtidens energiförsörjning och är en nyckelteknik för elektrifiering. Batterier möjliggör utfasningen av fossila drivmedel och ökar flexibiliteten i elsystemet genom energilagring.

Källa: Energimyndigheten

D

Distribuerad energi/lokalproducerad energi

Distribuerad lokalproducerad energi innebär att el produceras nära där den används, snarare än i centrala kraftverk. Detta kan inkludera solpaneler på tak, vindkraftverk i lokala områden, och småskaliga vattenkraftverk.

Källor: Totalförsvarets forskningsinstitut

E

Effekt

Effekt avser den mängd energi som förbrukas, överförs eller produceras i varje ögonblick. Effekt mäts i kilowatt (kW), megawatt (MW), gigawatt (GW). OBS! Det är viktigt att skilja mellan effekt och energi! Energi mäts över tid (watt+timmar) och effekt representerar hur snabbt energin överförs vid en given tidpunkt.

Efterfrågeflexibilitet (Demand response)

Efterfrågeflexibilitet, demand response, avser förändringar i elanvändarnas förbrukningsmönster som svar på förändringar i elpriset över tid eller incitament för att minska förbrukningen under höglasttider.

Källa: Energimarknadsinspektionen

Elbehov

Sverige står inför en kraftig elektrifiering där myndigheterna bedömer att elanvändning ökar från knappt 140 TWh till 150–220 TWh år 2030 och till 210–370 TWh år 2045.

Källa: Energimyndigheten

Eleffektbrist

El kan inte lagras i stor omfattning. Därför måste det alltid finnas en balans mellan hur mycket el som tillförs och hur mycket el som används. Det kallas för effektbalans. Om balansen inte kan upprätthållas kan eleffektbrist uppstå.

Källa: Energimyndigheten

Elektrifiering

Elektrifiering innebär att byta ut system som använder fossila bränslen mot elektriska system. Detta inkluderar allt från elektriska fordon till elektriska uppvärmningssystem och industriella processer. Elektrifiering är en central del av övergången till en koldioxidsnål ekonomi eftersom el kan produceras från förnybara energikällor.

Källa: Regeringen

Elnät

Sveriges elnät är uppbyggt i tre olika nivåer, transmissionsnät, regionnät och lokalnät. Elnätet kopplar ihop de som producerar el med dem som använder elen. Genom elnätet kan elen transporteras till elkonsumenterna.

Källa: Energimarknadsinspektionen

Energi

Ibland är det lätt att tänka att el är synonymt med energi, men energi kan också vara förbränning av till exempel oljeprodukter, trä och annan biomassa.

I Sverige producerar vi elektrisk energi genom bland annat vattenkraft, kärnkraft, solpaneler, vindkraft och kraftvärmeverk. I transportsektorn används mest fossila energikällor i form av olja, bensin och diesel. Till värmeproduktion används ofta biomassa.

Energi- och klimatmål

Sveriges riksdagsbundna energi- och klimatpolitiska mål är:

Nettonollutsläpp senast år 2045, varav minst 85 procent av reduktionen av utsläpp ska ske i Sverige. Detta mål har även etappmål.
Utsläppen för inrikes transporter exklusive inrikes flyg ska vara 70 procent lägre år 2030 jämfört med år 2010.
Sverige ska år 2030 ha 50 procent effektivare energianvändning jämfört med 2005.
Målet för elproduktionens sammansättning är 100 procent fossilfri elproduktion år 2040.
Planeringsmålet innebär att elsystemet ska ge förutsättningar för att leverera den el som behövs för en ökad elektrifiering och för att möjliggöra den gröna omställningen. Målet ska underlätta i planeringen för att kunna möta ett elbehov om minst 300 TWh år 2045.
Leveranssäkerhetsmålet innebär att det svenska elsystemet ska ha förmågan att leverera el där efterfrågan finns, i rätt tid och i tillräcklig mängd, i den utsträckning det är samhällsekonomiskt effektivt. Myndigheten Svenska Kraftnät ansvarar för regelbundna uppföljningar av målet.

Källor: Riksdagen

Energieffektivisering

Energieffektivitet innebär att använda mindre el, värme eller bränsle för att utföra samma arbete eller tjänst. Det handlar om att förbättra teknik och processer för att minska energiförbrukningen utan att kompromissa med funktionaliteten. Energieffektivisering kan uppnås genom tekniska åtgärder och genom beteendeförändringar.

Källor: Naturvårdsverket

Energigemenskap

En energigemenskap innebär att man kopplar samman närliggande byggnader i ett mindre system där man kan producera, dela, återvinna och till och med lagra energi. Främjar lokal och decentraliserad energiproduktion och konsumtion, vilket kan stärka samhällets reseliens. Kan vara organiserade som exempelvis kooperativ eller lokala energinätverk, och möjliggör för medlemmarna att dela och sälja överskottsenergi.

Källa: RISE

Energilager

Metoder, produkter och koncept för att lagra energi i olika former. Ger möjlighet att balansera utbud och efterfrågan, och säkerställa att energi finns tillgänglig när den behövs. Kan förbättra stabiliteten i energisystemet och göra det möjligt att integrera mer förnybar energi.

Energiomställning

Energiomställning innebär att förändra energisystemet för att bli mer hållbart, ofta genom att minska beroendet av fossila bränslen och öka användningen av förnybar energi.

Källa: Institutet för näringslivsforskning

F

Flexibilitet

Förmågan att justera produktion eller konsumtion av el för att upprätthålla balansen i elnätet och hantera variationer i efterfrågan och tillgång.

Källa: Energimarknadsinspektionen

Flexibilitetsmarknad

Lokala flexibilitetsmarknader kan möjliggöra för nätföretagen att nyttja befintliga elnät mer effektivt och ger därmed elsystemet en ökad förmåga att hantera variationer i produktion, efterfrågan och nättillgänglighet. Handel med flexibilitet innebär att en aktör som tillfälligt kan minska sitt uttag av eleffekt eller öka sin elproduktion kan sälja den förmågan som en flexibilitetstjänst.

Källa: Energiföretagen

Frekvens

Mäts i hertz (Hz) indikerar hur snabbt växelströmmen byter riktning. Ett stabilt elnät strävar efter att hålla en konstant frekvens, i Sverige är systemet byggt för 50 Hz. Frekvensvariationer kan uppstå när efterfrågan på el överstiger eller understiger tillgänglig produktion.

Förnybar energi

De energikällor som ständigt fylls på med energi kallas förnybara, som sol, vind, vatten, vågor, biomassa (material från träd, växter, matrester) och geotermisk energi (som finns i jordens inre).

Källor: Utrikespolitiska institutet

Fossila bränslen

Fossila bränslen är den största källan till utsläppen av växthusgaser som bidrar till klimatförändringarna. Exempel på fossila bränslen är kol, olja, bensin, diesel och fossilgas (naturgas).

Källa: Naturvårdsverket

Fossilfri energi

Energi som produceras utan att använda fossila bränslen som kol, olja eller naturgas, och därmed inte bidrar till utsläpp av koldioxid vid energiproduktionen. Begreppet fossilfri energi omfattar kärnkraft och förnybara energikällor.

Källor: Göteborgs energi

G

Gigawattimme (GWh)

Används för att mäta energi i större skala. Det är en enhet som ofta används för att mäta industriell energiproduktion och förbrukning.

Grön omställning

Grön omställning är en bredare term än energiomställning och avser övergången till ett samhälle med låga utsläpp, där alla sektorer arbetar mot hållbarhet och minskad miljöpåverkan. Begreppet grön omställning avser den tekniska men också sociala och ekonomiska omställning som världen har påbörjat för att nå fossiloberoende.

Källa: Svenska ESF-rådet

H

Hållbar energi

Hållbar energi är energi som är ekonomiskt överkomlig, tillförlitlig, hållbar och modern.

Källa: Mål 7: Hållbar energi för alla – Globala målen

I

Industriellt mottryck

Inom vissa processindustrier produceras ofta värme i form av ånga, som en väsentlig del av tillverkningsprocessen. Genom att öka trycket på ångan kan man med hjälp av en ångturbin också producera el. Detta kallas för industriellt mottryck och kan ses som ett helt eget kraftslag där elen normalt konsumeras inom industrin själv och minskar behovet av köpt el.

Källa: El- och effektanalys Värmlands län

K

Kapacitetsbrist i elnätet

Fysiska eller operativa restriktioner som påverkar överföringskapaciteten i elnätet och kan leda till att viss elproduktion inte kan utnyttjas fullt ut.

Källa: Energimarknadsinspektionen

Kilowattimme (kWh)

Vanligaste enhet för att mäta hushålls- och mindre företags energiförbrukning. En kWh representerar mängden energi som förbrukas när en apparat med en effekt på tusen watt används under en timme.

L

Laddinfrastruktur

En välfungerande laddinfrastruktur för laddbara fordon är grundläggande för omställningen till en elektrifierad transportsektor och därmed ett minskat behov av fossila bränslen. Med fler laddbara fordon på vägarna ökar behovet av en välfungerande laddinfrastruktur. Laddinfrastruktur är ett övergripande begrepp för att beskriva system som stöder laddning av laddbara fordon, exempelvis publika och icke-publika laddstationer, laddutrustning, energiförsörjning, kommunikationssystem och betalningstj.

Källa: Energimyndigheten

N

Nettonoll/klimatneutralitet

Nettonollutsläpp (eller klimatneutralitet) innebär en strävan att minska utsläppen av växthusgaser och att de utsläpp som ändå förekommer ska kompenseras genom åtgärder som binder motsvarande mängd kol.

Källa: Utrikespolitiska institutet

S

Smart styrning

Smarta sätt att utforma, analysera och styra energisystem. Avancerade tekniker för att övervaka och hantera energiflöden i realtid. Genom smart styrning kan energiförbrukningen optimeras och energislöseri minskas, vilket leder till lägre kostnader.

Spänning

Mäts i volt (V) och representerar elektrisk kraft som driver elektronerna genom en krets.

Ström

Mäts i ampere (A) och representerar rörelsen av elektroner genom en krets.

Stödtjänster

Tjänster som tillhandahålls av elproducenter, elförbrukare eller andra aktörer för att säkerställa stabilitet och driftsäkerhet i elnätet, såsom frekvensreglering och spänningsstabilisering.

Källa: Svenska kraftnät

V

Vätgas

Vätgas är en energibärare som används för att transportera, lagra och tillhandahålla energi, precis som elektricitet. Vätgas tillverkas av alla sorters energikällor: fossila, fossilfria, förnybara. Vätgas har stor potential som energibärare i ett förnybart energisystem, där den framställs från till exempel sol, vind eller vatten.

Källa: Vätgas Sverige

För att transportera el behöver vi elnätet. Hur det fungerar beskrivs i nästa utbildningsdel.

Klar med avsnitt 4.

Avsnitt 5: Elnätet

I denna utbildningsdel tittar vi närmre på Sveriges och Värmlands elnät. Elnätet i Värmland är uppdelat i olika lokalnät som ägs av åtta elnätsägare: Ellevio, Karlstads El- och Stadsnät, Karlskoga Elnät, Kristinehamns Elnät, Filipstad Energinät, Näckåns Elnät, Arvika Teknik och Vattenfall Eldistribution.

Sverige är täckt av ett kraftledningsnät som kopplar samman producenter och konsumenter av el. Det svenska transmissionsnätet består av cirka 17 500 km kraftledningar. Nätet består av elledningar som kan gå genom luften eller i marken. Elnätet kan liknas vid annan infrastruktur som vägar, vatten och avlopp.

Elnätets tre nivåer

Nätet är uppbyggt i tre nivåer: lokalnät, regionnät och transmissionsnät.

Lokalnätet är den länk i elnätet som ligger närmast i geografin till lokala verksamheter. Här finns störst variation och volym av hela det svenska elnätet. Det är lokalnäten som har hand om den sista biten ut till de flesta konsumenterna såsom företag och hushåll. Bilden nedan visar elnätsområden och nätägare i Värmlands län.

Regionnätet ansluter till transmissionsnätet och transporterar elen vidare till lokalnäten, men en del stora förbrukare och mellanstora producenter är anslutna direkt på regionnätet. I Värmland ägs och drivs den största delen av regionnätet av Ellevio.

Transmissionsnätet (förr stamnätet) är det som är närmst de stora kraftverken och det används för att flytta elen stora sträckor inom landet eller till våra grannländer. Det ägs och förvaltas av Svenska Kraftnät som ägs av Svenska staten. Bilden nedan visar transmissionsnätet.

Flaskhalsar i elnätet

Situationen i det svenska elnätet kännetecknas idag av brister i överföringskapacitet, främst från den storskaliga produktionen i norr till förbrukningen i söder. En tydlig utmaning är att det tar mycket lång tid att förstärka kapaciteten. Tillståndsprocesser, projektering och byggnation kan ta uppemot 15 år. Flaskhalsarna medför att det kan vara svårt att få fram el till platser där den behövs. Detta är ett argument för att det behövs lokal produktion för att möjliggöra till exempel nya industrietableringar.

I den här utbildningsdelen presenteras elnätet där el går från producent till konsument. Elen är en handelsvara och marknaden beskrivs i nästa utbildningsdel, Elmarknad.

Klar med avsnitt 5.

Avsnitt 6: Elmarknad

I den förra utbildningsdelen gick vi genom hur elnäten är uppbyggda. Elhandeln är en komplex marknad med många aktörer. Hur det fungerar gås igenom i denna utbildningsdel.

Sedan 1996 har Sverige en avreglerad elmarknad med fri konkurrens som är sammankopplad med resten av Europa och som utgår från EU:s gemensamma regelverk. Den fysiska handeln med el sker mestadels via särskilda elbörser där NordPool är den enskilt största i Sverige. Aktörerna på börserna är bland annat elproducenter, elhandelsföretag och större elanvändare. Även nätägare behöver köpa el eftersom de ansvarar för att täcka de förluster som uppstår i nätet. Aktörerna kan också handla direkt med varandra, utanför börserna.

Hur handlas el upp?

El kan upphandlas på olika elmarknader beroende på i vilket tidsintervall som handeln sker. På förhandmarknaden avtalar man om terminskontrakt för el, som handlas upp flera år i förväg. Spotprismarknaden är den största marknaden – upphandlingen delas upp per elområde och sker för varje timme nästkommande dygn. Det finns även en intradagsmarknad som justerar den förväntade el-åtgången. Den sista balansen i elsystemet justeras på Balansmarknaden, som sköts av Svenska Kraftnät genom olika stödtjänster i realtid.

Det finns även andra affärsupplägg, till exempel så kallade PPA, Power Purchase Agreements, som är en slags långtidsavtal för elhandel som görs direkt mellan producent och kund. En PPA innebär att elköparen tecknar ett långsiktigt elvatal direkt med en elproducent om en affärsvolym till ett fast pris. Avtalen är långsiktiga, vanligtvis 10–15 år.

Elområden

Sverige är sedan 2011 uppdelat i fyra elområden. Syftet med indelningen i elområden är att göra det mer lönsamt att fördela elproduktionen jämnt över landet, vilket i sin tur minskar behovet av att transportera el. Värmland ligger i elområde tre. Majoriteten av svensk elproduktion sker i norr, i elområde ett, och består till störst del av vattenkraft. Där är produktionen idag oftast större än efterfrågan medan i södra Sverige, elområde fyra, behövs ofta mer el än vad som produceras.

Obalans mellan produktion och efterfrågan inom landet gör att vi idag behöver transportera el från norr till söder. När man transporterar el blir det alltid ett elbortfall, en så kallad överföringsförlust. Det är alltså bättre att producera el jämnt över hela landet så att elen inte behöver transporteras så långt.

Gränserna mellan elområdena visar också var i stamnätet vi har begränsad kapacitet att föra över all efterfrågad el. När det råder begränsningar i överföringen mellan elområden kommer elpriset skilja sig åt mellan områdena. Elpriset är normalt sett lägre i områden där det finns många produktionsanläggningar men mindre efterfrågan (i norr) och högre i de där produktionen är låg och efterfrågan hög (i söder).

Sverige är nettoexportör av el, det vill säga över hela året producerar vi mer el än vi gör av med. I varje enskilt ögonblick kan dock import och export ske samtidigt eftersom elsystemet är sammankopplat. På Svenska Kraftnäts sida Kontrollrummet kan man se flödena mellan elnätsområden och länder i realtid.

Elpriset

Elmarknaden är speciell då det vid varje tidpunkt måste produceras lika mycket el som förbrukas för att systemet ska vara i balans och driften ska vara säker. Priset på el beror bland annat på hur utbudet av tillgänglig producerad el kan matchas mot efterfrågan från konsumenter. Eftersom Sverige är en del av den europeiska marknaden så påverkar även omvärldsläget hur priset sätts.

Vädret påverkar elpriset eftersom viss el produceras av väderberoende tekniker men också för att vädret påverkar vårt elbehov: Vindkraften är naturligtvis beroende av rådande vindförhållanden. Solinstrålningen påverkar mängden solenergi. Vattenkraften i Sverige gynnas av hög nederbörd, tillrinning och våtår. Under vintern när det blir isläggning på älvarna leder det till en tillfällig minskad produktion. Vid höga temperaturer på havsvatten kan kärnkraften tvingas stänga ned då kylning av reaktorerna inte kan ske tillräckligt effektivt.

Underhåll och tekniska avbrott i kärnkraftsreaktorer sker regelbundet. Då kärnkraften idag utgör så kallad baskraft i Sverige, det vill säga el som produceras kontinuerligt, så kan avbrott i produktionen – minskat utbud – ha stor påverkan på elpriset.

Bränslepriserna kan ge generellt ökade priser på el, men också utsläppsrätter för koldioxid. Handeln med utsläppsrätter är utformad för att göra det dyrare att generera el genom förbränning av fossila bränslen. Sådan produktion är idag ovanlig i Norden, men vanligare i resten av Europa. Eftersom det europeiska elnätet är sammankopplat påverkar därför även dessa produktionsanläggningar ibland elpriserna i Sverige.

Efterfrågan måste möta utbudet

Hög efterfrågan på el ger ett högt pris. I framtiden kommer vi att behöva vara mer flexibla i vår elanvändning för att stabilisera priserna. Genom att till exempel ladda sin elbil på natten eller använda smart utrustning som styr uppvärmningen efter elpriset, kan topparna i efterfrågan minskas vilket gör priset mer stabilt.

Lokala flexmarknader

Genom att aktörer tillfälligt minskar sin elanvändning eller ökar sin elproduktion skapas flexibilitet i elnäten. Det möjliggör en effektivare användning av tillgänglig effekt. Genom att sälja flexibilitetstjänster kan aktörer öka sina intäkter och samtidigt bidra till framtidens elsystem.

De lokala flexibilitetsmarknaderna kan erbjuda aktörer delta som säljare av stödtjänster till elsystemet. Ett exempel är att en stor industri, som kräver mycket el, tillfälligt och mot ersättning kan avstå att förbruka el och på så sätt skapa en balans i utbud och efterfrågan.

Nästa del i utbildningen handlar om de olika kraftslagen.

Klar med avsnitt 6.

Avsnitt 7: De olika kraftslagen

I den här utbildningsdelen går vi igenom vilka kraftslag som finns på den svenska marknaden idag, samt vilka för- och nackdelar som finns med dem.

Den el som produceras i Sverige idag är drygt 98 % fossilfri vilket innebär mycket låga klimatutsläpp. Om man tittar på energianvändningen i stort är dock fortfarande en stor del av användningen fossil i form av oljeprodukter, fossil gas och kol.

Olika kraftslag går också att använda till olika saker. El har flest användningsområden, det kan användas till allt från uppvärmning till att driva fordon. Varmvatten kan däremot bara användas för att värma upp våra hus.

De kraftslag som dominerar är vattenkraft, kärnkraft, vindkraft och kraftvärme. Kärnkraft och vattenkraft har den fördelen att de är planerbara i mycket hög utsträckning. Solenergi utgör fortfarande endast några procent av det svenska elsystemet, men produktionen har historiskt ökat med cirka 40 % årligen under de senaste tio åren.

I filmen här nedanför får du veta mer om de olika kraftslagen.

Biogas

Biogas (eller metangas) är ett förnybart bränsle som framställs genom att avfall och restprodukter rötas i en rötningsanläggning. Råmaterialet är bland annat matrester, avloppsvatten, växtrester och gödsel. Biogas som renats för att få hög metanhalt kan användas som ett klimatsmart alternativ till bensin och diesel. Biogas kan även användas till uppvärmning för elproduktion och som insatsråvara i industrin. Gasen kan också användas för att driva turbiner som genererar el. Biogasen kan på så sätt skapa förutsättningar för effektutjämning under en övergångsperiod medan andra kraftslag byggs, eftersom gasturbiner kan etableras relativt snabbt.

Energilagring

Energilagring innebär att lagra energi till dess den behöver användas. Det kan handla om att lagra när elen är billig och använda när den är dyr, eller att balansera kraftsystemet när väderberoende energislag inte kan producera el. Batterier och vätgas är två typer av energilager som är intressanta för det svenska kraftsystemet.

De flesta tekniker för energilagring som finns idag har relativt kort uthållighet. De är därför mest lämpliga att använda i upp till ett dygn innan de behöver fyllas på igen.

Batterilager används idag på flera olika sätt i kraftsystemet. Det sker en utveckling mot att öka batteriernas energitäthet, det vill säga antal kWh i förhållande till vikt och volym. En annan utvecklingstrend är strävan efter att minska beroendet av sällsynta material i batterierna.

Vätgas har en mängd användningsområden som energibärare inom industrin och energisystemet. Stora delar av den svenska basindustrin kan komma att använda vätgas direkt i sina processer när de går över till koldioxidneutral tillverkning. Vätgas kan även lagras och det går att dimensionera storleken på vätgaslager så att energin därifrån räcker i en eller några få veckor.

Pumpkraft byggs tillsammans med ett vattenkraftverk och fungerar genom att vatten pumpas upp när det finns gott om energi och att vattnet sedan kan släppas igenom ett vattenkraftverk när elsystemet behöver tillföras mer energi.

Tillämpning av energilagring

Med en ökande andel väderberoende elproduktion har det blivit svårare att balansera tillgång och efterfrågan på el vid varje given tidpunkt. Behovet av att kunna reglera flödet har ökat i takt med att skillnaden mellan produktion och förbrukning blivit större. Idag sker regleringen till största delen med hjälp av vattenkraften – framöver behöver den kompletteras med andra källor för reglerkraft.

I takt med att kraftsystemet byggs ut och förändras kommer nya och kompletterande tekniker och tjänster bli intressanta för att upprätthålla en god balans i kraftsystemet. Svenska Kraftnät är intresserade av energilager eftersom de kan leverera stödtjänster och nya sätt att öka överföringskapaciteten och flexibiliteten i stamnätet.

I det här avsnittet har vi behandlat hur el produceras och lagras. Men det krävs också en vilja att bygga ut dessa kraftkällor för att det ska bli möjligt att producera mer energi. I nästa avsnitt, Mål kring grön omställning, presenteras de mål och ambitioner som finns kring den gröna omställningen.

Klar med avsnitt 7.

Avsnitt 8: Mål kring grön omställning

I utbildningsdel 8 går vi igenom den gröna omställningens nivåer. Värmland är en del av den globala omställningen som kräver att vi arbetar mot samma mål för att åstadkomma den förändring som är nödvändig.

Tillsammans kan vi nå vårt mål om ett klimatneutralt Värmland och en hållbar framtid för våra barn och barnbarn. För vad är alternativet?

Globala mål

Agenda 2030 och FN:s klimatmål

FN:s globala mål – Agenda 2030 – finns till för att skapa ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet och utveckling världen över. Mål 7 handlar om att säkerställa tillgång till ekonomiskt överkomlig, tillförlitlig, hållbar och modern energi för alla, för att kunna möta flera av de globala utmaningar världen står inför idag.

Kärnan i FN:s klimatmål är: Begränsa den globala uppvärmningen till väl under två grader och sträva efter att hålla ökningen under 1,5 grader jämfört med förindustriell tid.

EU:s energi- och klimatmål

Energipolitiken inom EU fokuserar på att skapa en fungerande energimarknad, garantera energiförsörjning, främja energieffektivitet, sammankoppla energinät, energibesparingar samt förnybara energikällor.

Nationella mål

Sveriges energi- och klimatmål

Sveriges energipolitik bygger på samma tre grundpelare som energisamarbetet i EU och syftar till att förena försörjningstrygghet, konkurrenskraft och ekologisk hållbarhet. Det övergripande målet för den svenska miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Omställning till ett mer hållbart energisystem är en förutsättning för att kunna uppnå detta.

Läs mer om de europeiska och svenska energi- och klimatmålen här.

Regionala mål och strategier

Regional handlingsplan för elektrifiering

Regionala och lokala nätbolag ska vartannat år ta fram nätutvecklingsplaner, som beskriver hur elnäten utvecklas under kommande tioårsperiod. I dialog med aktörer i länet arbetar Länsstyrelsen fram en regional handlingsplan för elektrifiering, som ska vara klar senast den 31 mars 2026.

Regionala strategier

Energi- och klimatstrategin för Värmland och den regionala energiplaneringen, är del av genomförandeprocessen för den regionala utvecklingsstrategin Värmlandsstrategin samt Värmlands forsknings- och innovationsstrategi för hållbar smart specialisering.

Här kan du läsa Värmlandsstrategin.

Här hittar du till Strategin för smart specialisering.

Här kan du läsa mer om Energi- och klimatstrategin för Värmland.

I det här avsnittet har vi behandlat mål kring den gröna omställningen. Men hur kan man arbeta med omställningen på lokal nivå? I nästa avsnitt lyfts kommunernas roll.

Klar med avsnitt 8.

Avsnitt 9: Kommunernas roll

I den här utbildningsdelen lyfts kommunens roll i den gröna omställningen ännu mer. Kommunerna spelar en central roll i möjligheten att påverka den framtida samhällsutvecklingen. De har genom sin fysiska planering stor rådighet och därmed stor påverkan på takten i energiomställningen.

I kommunernas fysiska planering avgörs hur områden bör användas på mest lämpliga sätt – det handlar om att väga olika samhällsintressen mot varandra. Enligt Lagen om kommunal energiplanering (1977:439) ska varje kommun ha en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi, vilket gör dem till speciellt viktiga faktorer att ta hänsyn till i planeringen.

Kommunen har flera möjligheter att åstadkomma energiomställning, till exempel som fastighetsägare, markägare, ägare av kommunala bolag och upphandlare av tjänster. Det finns fyra delar i arbetet med energiplanering där kommunen har en särskilt viktig roll och bidrar till omställningen: formulera en vision för framtiden, använda befintliga samhällsplaneringsverktyg, driva på samverkan och bidra till att säkerställa en trygg energiförsörjning.

Läs mer på Energimyndighetens hemsida.

I filmen här nedanför får du veta mer om samhällsplaneringens betydelse för den gröna omställningen.

För att öka takten i omställningen behövs åtgärder på kort och lång sikt. På kommunal nivå är energiplanering en viktig del i samhällsplaneringen, som behöver utgå från regionala och lokala förutsättningar och behov. Genom energiplaneringen tydliggörs;

nuvarande och framtida behov,
möjligheter och utmaningar i länet,
hur hushållning med energi kan främjas,
vad som behöver göras och av vem,
samverkan mellan olika aktörer för säker och tillräcklig energitillförsel.

I filmen här nedanför får du veta mer om processen från plan till produktion.

I nästa utbildningsdel får du en sammanfattning av hela kursen.

Klar med avsnitt 9.

Avsnitt 10: Sammanfattning

Världen behöver ställa om. För Värmland innebär det en stor utmaning, men som också kommer med många möjligheter.

Vår förhoppning är att du, efter att ha genomfört den här utbildningen, har fått ökade kunskaper om hur energisituationen ser ut i Sverige och hur elnätet är uppbyggt idag. Vi hoppas också att du har fått ökad förståelse för förändringar som krävs för att möta dagens och – än viktigare – framtidens behov.

Vi kan bara välja hur vi gör omställningen, inte om den ska göras. Stora förändringar i landskap och samhälle kommer att ske vare sig vi vill eller inte, men tillsammans kan vi planera för omställningen. Detta i stället för att enbart drabbas av den.

Alla energislag – utom de fossila – är viktiga för att omställningen ska bli möjlig. Vi kommer att behöva de som redan finns och vara öppna för att börja använda nya tekniker som är under utveckling. Vi kan inte vänta på nya lösningar – använd det som finns idag samtidigt som vi tar höjd för nya lösningar i framtiden. Energigemenskaper är en sådan ny teknik. Det definieras som en kooperativ förening som har till ändamål att ge sina medlemmar miljömässiga, ekonomiska och sociala samhällsfördelar. Energigemenskaper baseras på demokratiskt ägande för att skapa stabil och kostnadseffektiv förnyelsebar energi för dess medlemmar. Det kan handla om hushåll, företag eller föreningar som gemensamt producerar, konsumerar, lagrar och delar förnybar energi.

Ett mer effektivt sätt att använda våra elnät är mycket viktigt för att Sverige och Värmland ska klara elektrifieringen och klimatomställningen. Flexibel elanvändning och elproduktion blir allt viktigare, i takt med att andelen el från vind och sol ökar i Sverige och hela Nordeuropa. Ju mer flexibilitet vi har, desto bättre möjlighet finns för värmländska industrier att utvecklas och expandera utan att behöva vänta på en tidskrävande utbyggnad av elnätet. Mer flexibel elanvändning innebär också lägre krav på utbyggnad av till exempel vindkraft, kärnkraft eller elledningarna.

Det är centralt att planera för det samhälle vi vill lämna över till framtida generationer – våra barn och barnbarn. Det samhället bygger på en trygg och hållbar energiförsörjning.

Denna utbildning har utvecklats av Skaraborgs kommunalförbund i samverkan med Högskolan i Skövde och Energikontor Väst/Innovatum Science Park.

Tack till Skaraborgs kommunalförbund som har låtit Länsstyrelsen Värmland använda och vidareutveckla utbildningen!

Klar med avsnitt 10.

Avsnitt 11: Kunskapstest

Här kan du göra ett kunskapstest, detta är helt anonymt och frivilligt. Du väljer vilket alternativ A, B eller C som du tror är rätt för respektive fråga och klickar sedan på fliken Svar för att se det rätta svaret.

Fråga 1

Svar

Fråga 1

Svar

Fråga 2

Svar

Fråga 2

Svar

Fråga 3

Svar

Fråga 3

Svar

Fråga 4

Svar

Fråga 4

Svar

Fråga 5

Svar

Fråga 5

Svar

Fråga 6

Svar

Fråga 6

Svar

Fråga 7

Svar

Fråga 7

Svar

Fråga 8

Svar

Fråga 8

Svar

Fråga 9

Svar

Fråga 9

Svar

Grattis! Nu är du klar med utbildningen.

Vill du ha ett intyg på att du har genomfört denna webbutbildning mejlar du ditt namn till energivarmland@lansstyrelsen.se.

Värmlands energiomställning

Om webbutbildningen

Avsnitt 1: Nuläge och utmaningar

Energianvändning i Värmland

Varför ställa om Värmland?

Den gröna omställningen - vägen till framtiden i Värmland

Klar med avsnitt 1.

Avsnitt 2: Ett gott liv inom hållbarhetens gränser

Fossilfria och effektiva transporter

Robust och flexibelt energisystem

Långsiktigt hållbart jord- och skogsbruk

Ansvarstagande konsumtion

Elproduktion i framtidens Värmland

Satsningar i Värmland ger nytta lokalt

Klar med avsnitt 2.

Avsnitt 3: Din roll i omställningen

Människor i energisystemet

Alla berörs och alla behövs

Kunskapsunderlag

Klar med avsnitt 3.

Avsnitt 4: Begripa begreppen

A

B

D

E

F

G

H

I

K

L

N

S

V

Klar med avsnitt 4.

Avsnitt 5: Elnätet

Elnätets tre nivåer

Flaskhalsar i elnätet

Klar med avsnitt 5.

Avsnitt 6: Elmarknad

Hur handlas el upp?

Elområden

Elpriset

Efterfrågan måste möta utbudet

Lokala flexmarknader

Klar med avsnitt 6.

Avsnitt 7: De olika kraftslagen

Biogas

Energilagring

Tillämpning av energilagring

Klar med avsnitt 7.

Avsnitt 8: Mål kring grön omställning

Globala mål

Nationella mål

Regionala mål och strategier

Klar med avsnitt 8.

Avsnitt 9: Kommunernas roll

Klar med avsnitt 9.

Avsnitt 10: Sammanfattning

Klar med avsnitt 10.

Avsnitt 11: Kunskapstest

Grattis! Nu är du klar med utbildningen.

Länkar till fördjupad information

Innehåll